Sparken har en ovanlig form och den som gjorde sparken har lagt ned ett
stort arbete både i detaljutformning och i utsmyckning. Dagens sparkar
är oftast gjorda för att förflytta en person och föraren
placeras ungefär mitt på skenorna. Här är föraren
placerad långt bak vilket är vettigt om man har tung last längre
fram. Sparken löper på ett par cm breda järnskenor vilket
tillsammans med de kraftigt uppböjda skenorna längst fram gör
att man kan ta sig fram med last i tämligen oplogad terräng. Det
finns en sits för en passagerare men inget bekvämt sätt att
placera fötterna och inget stöd för ryggen så kontruktören
tänkte sig nog att mest transportera varor. Detaljbilderna visar att
en smideskunnig person hjälpt till att göra förstärkningsjärnen,
se nedersta bilden. På bilden nedan syns att tillverkaren lagt ned
avsevärd möda på utsmyckningen.
Sparken ägdes och användes av Lars Westman född 1881-4 i
Stigsjö och bosatt i Mjölsätt i Ljustorp där han hade
ett torp. Greta Forsberg berättar att Lars odlade korn som han transporterade
till kvarnen på denna spark. Det blev många turer då kornmjölsgröten
var Lars basföda.
Längst ned finns en bild tagen av Bror Berg som visar den verklighet
som sparken användes i. Bilden visar två skogsarbetare på
hemväg med sin utrustning lastade på sparkar. I den miljön
hade Lars spark säkert varit ett utmärkt val.
Vem som gjort sparken är okänt. Efter Lars Westmans död skänkte
Anna Bjelkström sparken till Hembygdsföreningen. |
