Under forntiden och medeltiden hade soluren stor betydelse för utmätning
av tiden. Soluret på bilden är gjort i gjutjärn, 18 mm
tjockt, yttermåtten 314 * 314 mm ( = en rehnländsk fot ) och
daterat år 1735. Årtalet sammanfaller med Lögdö
bruks tidiga verksamhetstid. Det kan vara gjort i Lögdö men
det är hur som helst ett mycket tidigt exempel på en industriprodukt
avsett för en konsumentmarknad.
I mitten på soluret skall det finnas en 6 mm tjock vinkelrät
stav som kastar en skugga mot plattan och därmed anger tiden. Soluret
är indelat i 24 olikformiga sektorer (24 timmar) och är avsett
att placeras vågrätt. På grund av att jordaxelns lutning
mot solstrålarna varierar över året kommer den här
typen av solur att visa rätt tid vid vårdagjämning och
höstdagjämning. Man kan anta att detta solur var avsett som
trädgårdsprydnad redan från början.
Precisionen skulle kunna förbättras genom att staven i mitten
placeras parallellt med jordaxeln och plattan vinkelrätt mot staven.
Ljustorp ligger på en latitud eller breddgrad på ca 62 grader
och det innebär att staven för att vara parallell med jordaxeln
skall luta 62 grader från lodlinjen och vara riktad i norr söder.
För att man skall kunna läsa av tiden både sommar och
vinter krävs att man kan läsa på både översidan
och undersidan av plattan. För att komma ifrån kravet på
att läsa på båda sidor utvecklades den vanliga trädgårdsmodellen
med en stor ring kring staven. Ringen har indelning med 15 graders delning
och fungerar hur än jordaxeln lutar. Den här typen av solur
kallas "ekvatorialur" och började användas i början
på 1800-talet.
