Den första mer utvecklade symaskinen patenterades 1790 i England av en Thomas Saint. Den fick inge större prktiskt betydelse utan olika uppfinnare fortsatte att utveckla olika delfunktioner. Det var först när skådesspelaren Isaac M. Singer placerade sömnaden plant och hade vidareutvecklat skytteln 1851 som produkten var mogen. En amerikansk uppfinnare som hette Wilsson patenterade 1852 en frammatare med refflad översida som förde fram arbetsstycket och sedan sänktes ned och återfördes. Symaskinen hade då de grundläggande funktionerna klara. Hundratals olika fabrikat världen över såg dagens ljus och en massmarkand skapades. På 1920-talet ansågs de flesta hushållen ha en egen symaskin i Sverige (Boken, Uppfinningarna, 1926).
Läs också om ytterligare en symaskin i Hembygdsföreningens samlingar "Little Wanzer" som började tillverkas 1867 med helt öppen mekansim.
Singer blev snabbt ett av de ledande märkena och har producerats
i många olika varianter. Nedanstående modell har tillverkats
med snarlikt utseende från 1890-talet till slutet på 1930-talet.
Hembygdsföreningens maskin har ägts av Anna Syster Åhlin,
1881-1962, Högland och sedan skänkts till Hembygdsföreningen
av Albin och Birgit Åhlin.
|
På bilden ovan syns maskinen i användar-perspektiv.
Riklig utsmyckning av en mer neutral typ. Många modeller hade
mycket blomrankor På Tekniska museets hemsida kan man läsa följande tips. "För vidare läsning finns en bok med titeln "Symaskinen, historiskt och socialt", skriven av Kerstin Sjöqvist. Här beskrivs symaskinens utveckling i Sverige och innehåller många illustrationer som är hämtade ur Tekniska museets arkiv." |
 |
