[Transkriberat av Gunnar Berglund 20110925]

hägnaden der lägenhet finnes. Hwad åker ok ängedelningen wid-
kommer så skall den ok delas dom emillan äffter skatten
dok at hwardera behåller sine skifftenok tegar, så framt
jordmohnen ey fordrar at tegeskiffte ske motte; ok om
någon befinnes hafwa, som förmenas, å sidorne af
loten någodt inkräktat, så delas sådant på lika sätt som
gamle åkren: der på moste gierdesgårdarne ok hägna-
den äffter skatten skifftas, ehwarnest de finnes på ägorne.
Skogens nyttiandemoste okså ske äffter skatten spar-
samligen, alt wid straff äffter lag, för den som den andre
förnär giör.

S.d. äffter twistande emillan Nämndemannen Pär Jonsson
i Öpium för pigan Swea Andersdotter å den andra
sidan ok Måns Olsson i Edstad å den andra Swarande
om tienstelön blefwo de således förente at han skall
hänne förnöja med 3 dl Km samt tillställa hänne
det som på Kläderne Kan återstå, iämte 24 öre stämningspn.

S.d. beswärade sig Nämndeman Isak Jansson i Mälby at
borgaren Isak Nilsson förleden Sommar hos Edward
Jansson i Afwa skält honom ok grannarne för tiuf-
war ok Skelmare, hwarpå då Nämndeman swarade
honom tienligen skall borgaren utbrustit ok sagt
at Nämndeman ey ward wärd dricka ur Kanna med är-
liget folk, begärande han så wäll som grannarne Edward
Pär Pärsson at borgaren borgaren för sådan beskylning plikta motte
Isak Nilsson tillstod ey annorledes kallat Nämndeman
Skielm, än till des han skulle bewisa det han eller hans
[???????] hållit den hagen de då twistade om, nekande till det
öfrige. Nämndemannen begärte at Nämndemän Lars
andersson i Hamre ik Nils Olsson i Wästansiö som
då war tillstädes afhöras motte; ok som borgaren
ey hade iäf emot dem så aflade de den wanlige wit-
neseden, ok sedan Nils tagit afträde witnade Lars således
i Sommar då wi woro på syn i Afwa då ritade Näm-
demann ut huru en hage låg om hwilken de twistade, dagen
äffter inkom Isak Nilsson ok tilltalte Isak Jansson ok sade, at
han ok de andre skulle wara en skielm till des han bewiste det han eller
hans grannar samme haga hållit, lade ok detta till at han
ey war wärd at dricka uhr Kanna med ärligt folk, tof af-
träde. Der på inkallades andre hwars utsagu war
lik den andras, alenast der uti åtskildes, at borgaren
sade nämnde tiufwar ok Skällmar till des de bewiste at de
hållit hagan. Borgaren Kärade till Nämdemannen igen at han