[Transkriberat av Gunnar Berglund 20110920]

Bäck emillan Slätt ok Öfwerstafrid, ok som hon sedan
fått hudarne igen af en Brukskarl på Lögdön Mats Pär-
sson wid Hammaren, ok Hans Hansson således af änkan
blefwit oskyldel. påbördat stöld, så påstod han det hon för
hännes beskyldning äffter lag anses motte . Gästgifwa-
ren i fiäl Gustaf Grass fullmäktig af änkan ne-
kade det honom beskylt Hans hafwa hudarene stulit,
utan en Ryttare af Ryttmästaren Depongs folk
Giöran wid namn som utgefwit sig för Wis swarat ok
berättat det hudarne wore ey långt ifrån Slätt i en
granngård der en flykting gästade, hwar af Hans skall
sluta det änkan håller honom före hafwa hudarne bort-
tagit, äffter en flykting wid namn Jacob har hos honom
sin hemwist, ok ty förmodar änkan ey hafwa sig förgrepit.
Käranden begärte at hans witnen medelst hwilka
han will bewisa [?]oskyldingen motte afhöras, namn-
gifwande Lars Isaksson i Åsäng ok gamla pigan Marit
Andersdotter i Stafrid, ok som Swaranden ey hade iäf
emot dem så aflade de den wanliga witneseden
samt blefwo förmante at witna sanningen, hwarpå pi-
gan tog afträde ok Lars witnade som fölger.
Af änkan i Slätt har iag intet annat hört än at Wise
Man skall sagt för hänne at hon skulle få igen hudarne
i grangården der en flykting gästade men aldrig hörde iag
at hon beskylte Hans i Stafrid: mera hade han ey at wit-
na eller någon at fråga honom. Derpå inkallades det an-
dra witnet hwars utsagu war, at hon hört änkan i Slätt
säja at en Wis ryttare för hänne berättat det hudarne skulle
wara i den grangården som en flyktig hade sin hemwist
men intet hört nämna Hans i Stafrid. Tog afträde. Widare
anhölt Käranden det änkans dräng Oluf Pärsson motte
afhöras ok som Swaranden sådant tillät, så witnade
Oluf äffter aflagd ed ok undfången förmaning dätta; iag
har aldrig hört min Matmoder beskylla Hans för tiufweri
mer än äffter finske ok Wise Ryttaren at hudarne wore i den gården
som flyktingen gästade. Mera hade han ey at witna eller nå-
gon honom fråga. Mera war här wid ey at påminna
alenast Länsman befaltes at till nästa Ting instämma
Brukskarlen Mats Pärsson at höras hwar ok huru han fik
de bortkomne hudarne. Hwartill denne saken med Kärandens
samtycke upfattas.

S.d. uppå Kyrkioherdens V. Mag. Jöns Bremmings beswär at en
del af des soknemän ok åhörare i synnerhet wästerst i Soknen, skola wara tröga at äffter
gamla wanligheten afläggia i prästegården dagswärke i höanden ;samtykte de nu at
intet försumma sig i tid infinna då wäderleken så stillar at då kunna arbete giöra
med för swarliget arbetshion, hwilket ok Rätten dem pålade at fullgiöra.