|
|||||
| [Sammanfattning: I samband med att Finska armén tågade
söderut och Ryssen (som under denna tid härjade utmed norrlands
kuster) väntades komma så har nämndemannen Erik Olsson
i Ala begärt att Abram Jonsson i Bängling ska förvara en
påse med pengar åt honom. Abram gör det Erik begär
och gömmer påsen på ett berg i närheten av Bängling.
Då påsen med pengar ska återlämnas så hävdar
Erik i Ala att häften av pengarna saknas. Länsman Wiklander
inkallas som vittne och hävdar att Abram vid ett tillfälle sagt
att han skulle ha tagit av pengarna om inte hans kvinnfolk hindrat honom.
Abram hävdar att han aldrig sagt detta och Rätten frågar
länsmannen om han var nykter vid tillfället, viket han medget
att han inte varit men att han visste vad han sade. Erik i Ala begär
att få anstånd med att skaffa fram mera bevis, vilket också
medges av Häradsrätten. ( NOT: Målet tycks inte komma
upp vid senare ting vilket tyder på att Erik i Ala inte hittar ytterligare
bevis) ] [Transkriberat av Ingemar Sundkvist, Märta Rönngren, Olof Ulander och Gunnar Berglund 2011-04-14] [Not: Målet är det sista på sidan och fortsätter på nästa sida] S.d. androg Abram Jonsson i Bängling hurusom för några år sedan då finska armeen tågade söder- ut ok ok man befarade det Ryssen skulle wara wäntande har Nämndeman Erik Olsson i Ala, hos hwilken Abrams dotter war i tienst, lefwererat dottren en påsse med slantar ok halförer ok begärt at Abram skulle dom förwara, hwilket ok Abram giorde, gömmande påssen ett stycke ifrån gården uppå ett bärg; men nu i höst, då Erik Olsson begärte igen påssen, deruti ok [Not: Målet fortsätter på nästa sida] |