[Transkriberat av Gunnar Berglund 2012-05-06]

Malin som berättades wara ankommen, ok som hwarken
Karl eller Elias hade någodt iäf emot hänne , så
aflade hon ok uppå Länsmannens begäran witnese-
den ok der på blef förmant at witna sanningen, ok witnade
hon således. Om en qwäll i fiol winter kom Karl ok
båtsman Liusberg till mig i min husbondes gård ok åt-
skilliga gånger öfwerföllo mig at få köpa brännewin, det iag
intet hade, omsider när iag stillat boskapen tog iag af Karl
15 örestycken ok skulle gå in till min husbondes svärfader ok
köpa åt dem, men fick intit, hwar på wi eller 3 fölgdes åt
till granngården, när wi lekt der en stund, gick iag hem
ok Karl kom äfter mig ok begärte åter igen få köpa brän-
newin, då bad iag honom fölga i min kista at se
det iag intet brännewin hade äfter han intit wille
tro mig, bad så honom bida till des iag utkom ok
iag gick in, ty iag wille dröja ut tiden äfter iag intit
brännewin hade, när iag utkom igen såg iag intit till Karl
gick så tillbaka i granngården, ok wid iag gick fähus-
dören förbi lade iag på haken, när iag nu kom et stycke
der ifrån, kan iag intit annat minnas än iag hörde
såsom bulta någodt i fähuset. När iag kom till grannens gård
frågade Elias äfter Karl, men iag swarade at iag intit
såg honom sedan iag utkom, der med så tände iag ett sticke-
blås ok folgdes iag, Brita ok båtsman åt tillbaka, ok när
iag kom in i fähuset , kan iag intit annat minnas än
iag alena löfte up Kohn som har kastat sig ut på golfwet ok som ingen ting orkade, derifrån
gick iag in till mitt husbondefolk ok sade, der är
fuller ingen god som har färdas i fähuset sedan iag
war der. Sedan gick iag åter till grannens, ok då folgdes
både iag Brita ok båtsman åt at leta Karl, hwilket wi ok
giorde här ok der, ok när wi kommo till fähuset, så gick
iag in ok fram till Karl i ett bås liggande utmed Kohn
ok war han mycket drucken: frågades, om han låg i det
båset som magra Kohn stod? Swarade iag minnes intit
annat än at han låg i et bås näst in till mgra
Kohn, ok så wida iag förstod har han krupit dit äfter han
war rädd för fadren, ok tykte iag at Karl såf i båset, ok
om iag rätt minnes så fattade fadren i honom ok drog ut honom