Stafverman var från Ramsjö i Jämtland och av gammal dragonsläkt. Omkring 1800 arbetade han på Gussjö såg i Fors socken, Jämtland där han gifte sig. Hans stickade brudgumsvantar finns på Norra Berget dit inspektor P E Lindström på Bredsjön skänkt dem. Från 1831 bodde han på denna plats, de sista åren till sin död bodde han på Slättmon. Mellan åren 1813 - 1831 arrenderade han ett torp i Nordansjö Liden. Det sägs att han redan som 12-åring sköt sin första björn och ytterligare 47 björnar föll för hans välriktade kulor.

Stafvermansudden vid södra Skälsjön, kartan nedan, visar var han hade sin båt och fiskeplats.
Att det fanns gott om björn i trakterna kring hans bosättning avslöjar alla björnnamn: Björnhidsvedjan, Björnhidmyren, Björnåsen, Björnåsbäcken ( hid = ide ). Vid Björnhidsvedjan skall det samtidigt ha funnits 9 st björniden. Även Stafvermans ättlingar blev framstående jägare. Ännu idag lever berättelser om Stafvermans strapatser. Karl-Erik Holmberg i Lagfors berättar att Stafverman var ute och jagade fågel och hade därför laddat med hagel. På Slättmon mötte han en björn. Hagelskottet gjorde ingen större nytta mer än att björnen blev uppretad. Stafverman räddade sig med ett språng upp på en sten, där han lyckades ladda med en kula och skjuta björnen. Den stenen kallas än idag för hjälpsten och ligger på Anton Perssons torp. Till höger sitter Sven Eriksson Bredsjön på hjälpsten.
Bilden nedan visar något resterna av Stafvermans bostad som låg vid det röda korset på kartan nedan. Man kan se var rester av spismuren, hörnstenar och något mer.

Mer information om Stafverman finns att läsa i det häfte som Ingemar Åslin utgivit 2009, Israel Stafverman "Björnjägaren".

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20130603