Jämförelse samtida såg

Första sidan
	Sevärdheter
		Edstabäcken

Ljustorps Hembygdsförening

Jämförelse med en samtida såg

Det är intressant att jämföra Edstasågen med en annan samtida såg för att därigenom öka förståelsen för vad som troligen fanns och vad man kan titta efter. 1905 färdigställdes en bäcksåg i byn Åsen i Liden. Dvs det är en helt samtida såg byggd vid en bäck som ger intryck av att vara i samma storleksordning som Edstabäcken eller mindre. Åsen sågen besöktes 20050522 och förevisades engagerat av Sune Åmansson. Sågen har under ca 20 år försiktigtrestuarerats under länsmuseets överinseende och är idag i körbart skick avseende främst sågramen. Hyveln är inte komplett.
På övervåningen i Åsen finns sågram, klyv och kantverk samt kap troligen på likartat sätt som i Edsta. Till skillnad från Edsta finns det också plats för hyveln på övervåningen i Åsen.
På undervåningen i Åsen finns mycket remtransmissioner men det finns ingen kunskap om vad man gjort där. På undervåningen i Edsta var det hyvel och linskäkt som 1917 ersattes med en elgenerator för omgivande byars behov samt vattenturbinen. I Åsen ligger vattenturbinen utanför såghuset. Om man antar att turbinen låg där tuben gick in i såghuset i Edsta så låg turbinen på ungefår samma avstånd till ungefär mitten på såghusen där ramsågen stod i båda fallen.
Såghuset i Åsen är 19 meter och såghuset i Edsta förefaller ha varit några meter längre men avsevärt smalare. Tittar man på de två nedanstående bilderna som visar Edsta sågen och jämför med Åsensågen längre ned så framgår det att Åsensågen har väsentligt mer ljusinsläpp. Dels har Åsensågen fler fönster efter sidorna dels har man valt ett brantare tak som ger större gavlar och där har man placerat fönster i båda ändarna. Utförandet med fönster i gavlarna finns på flera sågar från den här tiden. Som bilderna visar nedan så hade man gott arbetsljus i Åsen. I Åsen hade man vidare rälsbanor för att transportera hel och halvfabrikat och en traditionell bana för att dra in timmer med kedjor. I Edsta finns det också en bana för att dra in virke men hel och halvprodukter får transporteras för hand. Sammantaget får man nog intrycket att Edstasågen var tänkt för
mindre produktionsvolymer. Hyvlingen på nedre våningen måste ha skett i direkt dåligt ljus.

Nedan följer ett antal bilder som visar Åsensågen. Konstruktionen med ramsåg gav ett stor, lättarbetat och säkert arbetsutrymme för sågning som framgår av interiörbilden. Längst till höger i bilden finns en ratt för att släppa på och reglera vatten till turbinen, därnäst kommer ramsågen med en vagn som det sågade virket löpte på. I mitten på huset ligger klyv och kantsåg som avslutas med en kap alldeles vid ytterväggen. Bilden nedan visar kantsågen i närbild. Under denna visas hur det såg ut en trappa ned med alla remmar och axlar som krävdes med den tidens teknik för att
föra över kraften från turbinen. I mitten på bilden syns underredet av ramsågen som sitter fast med 4 bultar. I förgrunden finns en slipbänk för att skärpa sågbladen vilket var en daglig sysselsättning vid sågning. Den sista bilden visar turbinhuset som man hade svårt att få tätt. Man löste läckageproblemen genom bygga en kraftig låda runt turbinen som man sedan packade full med sand.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Uppdaterad 20050525