[Transkriberat 2011-10-21 av Gunnar Berglund]

[Sammanfattning: På försommaren 1731 hittar några pojkar som metar i Röjesjön en död kropp i vattnet. Det visar sig vara Daniel Olsson från Björkom, 50 år gammal, som varit försvunnen sedan hösten föregående år.
På tinget förhörs Daniels mågar och grannar om hans tillstånd då han försvann hösten 1730. Vittnesmålen är entydiga. Det handlar om en man som, efter ett tidigare fängelsestraff för stöld av spik vid kyrkans renovering samt ny stämning till tinget för annan stöld, är mycket orolig med dålig nattsömn och hjärtproblem som resultat.
Tingsrätten dömer Daniel Olsson för att ha tagit sig själv av daga till att begravas i all stillhet 'avsides på kyrkogården' ].

År 1731 d: 30 Junii hölts Extraordinarie
Ting i Liustorps uti Biörkom, närwarande
namdemännen.

Nils Olofsson i Wästansiö, Jon Jonsson i Sunnasiö
Gulik Håkansson i Biörkom, Lars Olofsson i Tuna
Mats Jonsson i Byn, Olof Olsson i Frötunom
Lars Andersson i Stafrid, Måns Olofsson i Edsta

S:d: Berättade Lansman Erik Christophersson huru som Bonden
Daniel Olofsson i Biörkom öhngefähr 50 åhr gl: nästl:
höst 3 dagar för Mickelsmessan bortgådt, men ej återkom-
mit; och ehuru wäl hans anhörige med flere sök-
te effter honom, så skola de honom doch ej funnit;
utan är hans kropp 3e dag Pingst sidstl: af nå-
gra Metarepoikar warse blefwen på Rågge siön
en god fierdedels mil wäster på marken belägen, fly-
tande; det och flere sedermera set, samt fasthäf-
tad worden wid stranden. Anhållande Länsman
at Tingsrätten här äff.r ransaka om hans jordefärd döm wille.
På efterfrågan hwilka af hans anhörige inkalla-
de blifwit at giöra beskied om dess tillstånd?
swd.s at hans mågar Anders Olsson i Biörkom,
Erik Pärsson i Öpiom och swågern Olof Olsson i Löfberg sig
infunnit, at sådant förestendiga. Fördenskull
blefwo de förekallade, och på tillfrågan utaf
hwad sinnes beskaffenhet han warit; el: hwad han
hafft giöra wid Råggesiön? Sde at at ehuru wäll
de uti all hans lifstid in till
en el: annan dag förflutet, aldrig merkt der han
war sinnesswag el: förrykt; doch har han i anled-
ning af någre [???] åkomne stemningar till sidstl:
hösteting, begynt qwällia och wisa sig un-