Bynamn.
Högland
återfinner vi första gången i skriven form år1409 och då skrevs det som
Holandh. De som forskar kring att tyda ortsnamn tror att land avser terräng
eller område och att byns höga läge föranlett namnet hol, ett gammalt
ord för kulle.
1535 års skattebok.
I 1535 års skattelängd är 2 bönder noterade - Jon Nilsson (18 mål) och
Åsmund Gudmundsson (20 mål) - måltalet för hela byn var 78½. 8 år senare
tillkommer bönderna Erik Öndesson (20 mål) och Olof Jönsson (20 mål)
1571 års Älvsborgs
I 1571 års lösen återfanns följande skattebetalare: Oloff Östensson
som hade 8 mark koppar, 3 kor, 1 får, 1 häst som tillsammans värderades
till 39 mark och 2 öre. Jon Nilsson ägde 18 mark koppar, 8 kor, 2 får,
1 sto. Värde 94 mark 4 öre. Olof Jönssons hemman från 1535 låg öde under
flera år och samma gällde Erik Öndessons jordbruk. Dödsfall eller bränder
kan ha bidragit till ödeläggelsen. De ekonomiska reserverna var så gott
som obefintliga. Missväxt och dödsfall kunde ödelägga ett jordbruk för
några år. 1613 års Älvsborgs lösen
I 1613 års Älsvsborgs lösen finns 3 bönder registrerade
varav en är utfattig - går och tigger. En bonde hade skrivit in sig som
knekt för att undkomma beskattningen. Han var 4 år i Ryssland och gjorde
2 resor till Vaxholms fästning. Sammanfattnings vis kan vi konstatera
att 2 jordbruk klarade sig bäst under denna period av extra skatter, medan
de som brukade andra halvan av byn hade stora svårigheter med sina hemman.
En faktor som hade stor betydelse för den ekonomiska stabiliteten för
ett jordbruk, var att det gick i arv. Hemman som såldes till utomstående
med födoråd till tidigare ägare blev ofta kortlivade. Räntor och amorteringar
på de pengar som lånades fällde många köpare, medan äldste sonen fick
ärva hemmanet till ringa insats, beroende på dåtidens arvsregler.
Storskifte av skogsmarken 1778
Då fanns 5 bönder med c:a 15 mål i åker per hemman. I skogsbrynet mot
Höglandsberget levde 2 båtsmän på sina torp. Vi tror att Olof Olofsson
- Högberg f.1733 samt Abraham Olsson - Högberg f.1725 kan ha bott på torpen.
(Båtsman Ingemar Isaksson - Högberg f.1826 bodde 1858 på torpet intill
bäcken från Bergtjärn.) På östra sidan av Mjällån (Höglandsbodarna) har
nu gränserna för den gemensamt ägda föbodvallen ritats in. De hade unnat
sig en präktig vall både till omfång som jordmån. De flesta fäbodvallarna
i Ljustorp låg ofta på impediment. Vi kan även följa fäbodstigen, som
slingrar sig fram till byn. Varje vecka gick fäbodjäntan hem till byn
med grädden eller file som det hette. Inte ett enda torp fanns redovisade
på kartan.
1858 års laga skifte
1858 genomförs laga skifte och då fanns det 6 bönder. Det var trångt om
utrymmet i byn, så därför bestämdes att en hemmansägare skulle flytta
till Höglandsbodarna med sina hus. Den delvis uppodlade fäbodvallen blev
en stor del av hans inägomark. Flera flyttade sina fäbodar till sina egna
skogsskiften. En sådan fäbodstuga står fortfarande kvar efter vägen till
Sollefteå. Mjällån ringlar sig fram genom landskapet och hittar ständigt
nya vägar. Nya torp växte nu fram i snabb takt och stora barnkullar fyllde
stugorna. Bostadshusen höjdes så de fick sovplatser i vindsvåningen. Näsen
efter ån och niporna slogs med lie och höet bars i svegor på ryggen till
någon hölada.
Rester efter såg, spånhyvel och kvarn
Rester efter såg, spånhyvel och kvarn finns fortfarande kvar i skogsbrynet
efter bäcken från Bergtjärn. Med god planering kunde de vår och höst såga
plank, skjuta spån samt mala säd med samma vatten. På laga skifteskartan
finns 5 kvarnar markerade i denna bäck d v s varje bonde ägde sin kvarn.
Alla malde samma dag och på samma vatten.
Färbäcken som kraftkälla
Färbäcken som kraftkälla har utnyttjats för att driva en ramsåg, under
1800-talets andra hälft. När det sedan blev aktuellt med kraftverk, så
byggdes en fångdamm, för att kunna reglera vattnet till vattenturbinen,
som drev likströmsgeneratorn. Det var några tekniskt intresserade bybor
som satsade sina små besparingar samt många veckor och månader av eget
arbete, för att förverkliga drömmen om elektrisk belysning i torparstugorna.
Elföreningen levererade ström ända till Grahms, som bodde granne med Mjällå
skola. Under höstarna var bäcken ett omtyckt tillhåll för ljusterfiske
av havsöring.
Skidbacken
i Högland
|