Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Frötuna

By namn
Frötuna skrevs 1409 Frötunom och 1535 Ffrotthttune och 1543 Ffrötune. Namnet påminner om den tid då kristendomen ännu inte kommit till bygden. Förleden är gudanamnet Frö eller Fröja och tuna har betydelsen "inhängnat område, som tillägnats en gud". David Palm prövar tanken - "I Frötuna låg kanske Ljustorpsböndernas gudstjänstplats, innan den kristna kyrkan byggdes." En stensättning från år 0 och flera järnåldersgravar ligger samlade på Frötunakullen! Gamla bybor kallade byn för Frottom. Under sevärdheter berättar vi om arkeologistigen till gravfältet på Fötunakullen. Under 1500-talet redovisas byn i 3 delar - Frötuna - Höge - Överåker. I fortsättningen behandlar vi hela byn med 163½ skattemål. Namnet Överåker beskriver ett läge, d v s bosättningarna låg ovanför åkern. Höge har med stor säkerhet fått sitt namn efter de gravhögar, som funnits intill gårdarna i Höge. Under de senaste 200 åren har gravarna blivit borttagna, eftersom de låg i åkern. Men de finns kvar på gamla bykartor. Utjorden Skälljom med 39½ mål tillhörde bönderna i Frötuna. Samma var förhållandet med utjorden i Åsäng och en del av Sanna by.
Skattelängden 1535
I skattelängden 1535 noteras 3 bönder och 2 arrendatorer s k landbönder. Per, Algot och Jon samt landbönderna Erik och Nils. 8 år senare, har stora förändringar inträffat: Nils Jönsson (30½ mål), Gölin änka (37½ mål) och Per Jönsson med sina 122 mål jord, var det största redovisade enskilda skattetalet i Medelpad.
Älvsborgs lösen 1571
Omfattar Oloff Persson, som ägde ½ lispund koppar, 3 kor, 1 får, 1 häst som tillsammans värderades till 50 mark, som sedan baskattades med 10%. Johannes Nilsson ägde 3 kor, som taxerades till 30 mark. Per Jönsson ägde ½ lispund i koppar, 5 kor, 2 får, 1 års stut 1 sto, som värderades till 62 mark 4 öre. Kettel Siulsson ägde ½ lispund koppar, 4 kor, 3 får, 1 sto,som taxerades till 51 mark 2 öre. Benckt Jonsson, var fjärdingsman och nämndeman, ägde ½ lispund koppar, 5 kor, 2 får, 1 sto, sam värderades till 68 mark 6 öre.
Älvsborgs lösen 1613
Älvsborgs lösen 1613 omfattar 5 bönder: Anders Bengtsson, som drabbas av en skatteskuld, skriver in sig 1617 som knekt och undviker därmed extraskatten. Någon hjälper honom betala skatteskulden. Lars Kielsson råkar också ut för en skatteskuld på 5 mark, man någon hjälper honom betala skulden. Hos honom bor en knekt, som heter Olof Larsson - 4 år i Ryssland och 2 resor till Vaxholms fästning. Oluf Persson betalade sin extraskatt. Oluf Andersson, som var ogift skriver 1614 in sig som knekt och undviker på så sätt extraskatten. Hos honom bor Mickel Nilsson, en gammal förlamad landsknekt, är husarm - går och tigger. Ett hemman ägs av Ingemar Henningsson Strand Hässjö, som 1615 övertas av Anders Sjulsson, som efter 1 år säljer till Per Andersson. Trots skiftande ägare betalades skatten.
Byn delades 1749
Byn delades 1749 i Östra och Västra Frötuna. Fram till dess hade de 13 åborna haft tegskifte eller solskifte. Åkertegarna delades mellan byns bönder och lades ut från öster till väster - solens gång - efter den ordning deras bosättningar - från öster till väster - låg efter bygatan. Skillnaderna i storlek, bestämdes av ägarens måltal, d v s andel av byns totala mark. Mindre byar behövde inte genomföra tegskifte, för att åstadkomma en rättvis fördelning av åkermarken.
Storskifte av åker och äng
Storskifte av åker och äng genomfördes 1766 i Östra Frötuna och 1784 i Västra byn. Nu kunde man vända med häst och harv på sina åkrar.! Tidigare tvingades man samordna med byns ålderman om en åker skulle trädas, plöjas, harvas, sås eller skördas, för att inte skada grannens åker. Ett exempel på det s k bytvånget.
Skogen skiftades 1792
Skogen skiftades 1792 till mångas lättnad. Fäbodvallen norr om Aspen omfattade 9 fäbodar, som låg väl samlade på ett litet område. De flesta flyttade ut sina fäbodar till sina egna skiften efter storskiftet. Även i Åsäng hade bönderna i Frötuna fäbodar. Beroende på betet kunde man variera fäbodplatserna.
Laga skifte 1844
Laga skifte 1844 omfattade 13 hemman, d v s samma antal som 100 år tidigare. Genom hemmansklyvningar hade jordbruken nu blivit så små, att en familj inte kunde leva på dem om de fortsatte att klyvas. Inom Frötuna fanns endast 5 torp och ett båtsmansställe. I stället var det utjordarna i Åsäng och Skälljom, som förvandlades till torpområden.
Medecinmannen Dellde´ns hälsokälla
Medecinmannen Dellde´ns hälsokälla ligger på Frötunaskogen. I "Sevärdheter" kan du läsa mer om denna källa.

Bråk om träkol i Frötuna
När skogen var gemensam för bönderna kunde det bli så att en del överutnyttjade skogen. Ett rättsfall från 1747 berättar om 5 bönder i Frötuna som gjorde och sålde för mycket träkol för egen vinning.
Läs här
.


Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001-2013 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20130310