Bynamnet
De första skriftliga uppgifterna om byn hittar vi i skattlängden från
1535. Den ende bonden hette Jon och några år senare får vi reda på hans
efternamn - Ingemarsson. Bynamnet stavades edssaker 1535 och esåcker 1543.
Flera forskare bl a David Palm, Fränsta har försökt tolka namnet. Helt
klart är ordet åker. Ed kan vara det gamla namnet på dalsänkan, som förenar
Stavre- och Frötunabygderna.
1543 års skattebok.
I 1543 års skattebok får vi reda på att Jon Ingemarsson ägde 77 mål d
v s hela byn. Åkerarealen var drygt 6 hektar och med tanke på att stora
delar av åkern låg i träda varje år, så var det ett mindre jordbruket
med dagens mått mätt. Denna bosättning låg på den lilla kullen intill
Arne Bergfors boplats. Jon Ingemarsson utsågs till "tolvman" eller nämndeman
vid tinget, som bestod av 12 män. Tingslaget omfattade då Ljustorp, Hässjö
och Tynderö socknar.
Älvsborgs lösen 1571
Vid detta tillfälle var änkan Ingeborg ägare till halva hemmanet och hennes
tillgångar är följande: 22 lodh silver, 15 mark koppar, 8 kor, 3 får,
1 svin, 1 häst. Tillsammans blir det 193 mark i värde, som sedan beskattades
med en tiondel. 1561 delades hemmanet och 1571 ägde Une Andersson 10 mål
i Edsåker och han ägde endast 4 kor, som beskattades med 4 mark. Vare
sig byggnader som lösöre var av sådant värde att de ansågs beskattningsbara.
Älvsborgs lösen 1613 - för andra gången
I Edsåker fanns 2 bönder - Ingemar Nilsson med hustru och Ingemar Gullesson,
som var ogift och samtidigt knekt. Under de första 3 åren krigade han
i Ryssland. Änkor och husarma gick och tiggde. Omkring 1670 klövs de båda
hemmanen till 4 egendomar.
"Storskifte av skogen och intagor 1787".
Den första kartan över byn innehåller många bortglömda ortsnamn, som berättar
om kvarnplatser, båtsmanstorp och de allra första torpen. Även dåtidens
svedjor finns markerade på kartan. Var bönderna hade sina bosättningar
finns också utsatta. Till varje karta finns en kartabeskrivning, som kompletterar
med intressanta uppgifter. Under förrättningen av storskiftet 1787 infann
sig Brukspatron Krapp och visade upp en avhandling från 1.5 1664 "vari
förmäldes att Edsåkers åboer mot 40 mark upplåtit ett sågställe och en
del skogsmark - nämligen allt från sågdammen till lilla bron österut och
så bäcken (Aspbäcken) utför till bron o s v". Här finns en intressant
källa för dem som vill forska om byns och brukets mark vid Lögdö. Edsåker
är den enda byn i Ljustorp, som saknar uppgifter om fäbodar. Troligen
fanns de på de markområden som bruket köpte 1664.
Laga skifte 1832
Antalet bönder hade nu ökat till 8 och antalet torp till 15 st. Befolkningsökningen
under 1800-talet och närheten till Lögdöbruk och sågverken efter kusten
bidrog till att efterfrågan på mark i Edsåker blev särskilt stor. Författaren
till Janne Vängmanböckerna - J R Sundström - bodde tillsammans med sina
föräldrar på ett av torpen i Brännan. Under laga skifte flyttades boplatsen
för en bonde till den plats där Bergfors´ jordbruk nu ligger. Där höll
man även ting och skola under början av 1900-talet.
Mord 1865.
1865 sköts en
kvinna på ett av torpen. Mördaren dömdes till döden och halshöggs på avrättningsplatsen
i Kallbäcken, som låg på gränsen mellan Medelpad och Ångermanland i Häggdånger.
Detta var den sista avrättningen i Medelpad.
J
R Sundströms torp, författaren till Janne Vängman historierna.
Mordet i Edsåker.
|