Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Edsåker

Bynamnet
De första skriftliga uppgifterna om byn hittar vi i skattlängden från 1535. Den ende bonden hette Jon och några år senare får vi reda på hans efternamn - Ingemarsson. Bynamnet stavades edssaker 1535 och esåcker 1543. Flera forskare bl a David Palm, Fränsta har försökt tolka namnet. Helt klart är ordet åker. Ed kan vara det gamla namnet på dalsänkan, som förenar Stavre- och Frötunabygderna.
1543 års skattebok.
I 1543 års skattebok får vi reda på att Jon Ingemarsson ägde 77 mål d v s hela byn. Åkerarealen var drygt 6 hektar och med tanke på att stora delar av åkern låg i träda varje år, så var det ett mindre jordbruket med dagens mått mätt. Denna bosättning låg på den lilla kullen intill Arne Bergfors boplats. Jon Ingemarsson utsågs till "tolvman" eller nämndeman vid tinget, som bestod av 12 män. Tingslaget omfattade då Ljustorp, Hässjö och Tynderö socknar.
Älvsborgs lösen 1571
Vid detta tillfälle var änkan Ingeborg ägare till halva hemmanet och hennes tillgångar är följande: 22 lodh silver, 15 mark koppar, 8 kor, 3 får, 1 svin, 1 häst. Tillsammans blir det 193 mark i värde, som sedan beskattades med en tiondel. 1561 delades hemmanet och 1571 ägde Une Andersson 10 mål i Edsåker och han ägde endast 4 kor, som beskattades med 4 mark. Vare sig byggnader som lösöre var av sådant värde att de ansågs beskattningsbara.
Älvsborgs lösen 1613 - för andra gången
I Edsåker fanns 2 bönder - Ingemar Nilsson med hustru och Ingemar Gullesson, som var ogift och samtidigt knekt. Under de första 3 åren krigade han i Ryssland. Änkor och husarma gick och tiggde. Omkring 1670 klövs de båda hemmanen till 4 egendomar.
"Storskifte av skogen och intagor 1787".
Den första kartan över byn innehåller många bortglömda ortsnamn, som berättar om kvarnplatser, båtsmanstorp och de allra första torpen. Även dåtidens svedjor finns markerade på kartan. Var bönderna hade sina bosättningar finns också utsatta. Till varje karta finns en kartabeskrivning, som kompletterar med intressanta uppgifter. Under förrättningen av storskiftet 1787 infann sig Brukspatron Krapp och visade upp en avhandling från 1.5 1664 "vari förmäldes att Edsåkers åboer mot 40 mark upplåtit ett sågställe och en del skogsmark - nämligen allt från sågdammen till lilla bron österut och så bäcken (Aspbäcken) utför till bron o s v". Här finns en intressant källa för dem som vill forska om byns och brukets mark vid Lögdö. Edsåker är den enda byn i Ljustorp, som saknar uppgifter om fäbodar. Troligen fanns de på de markområden som bruket köpte 1664.
Laga skifte 1832
Antalet bönder hade nu ökat till 8 och antalet torp till 15 st. Befolkningsökningen under 1800-talet och närheten till Lögdöbruk och sågverken efter kusten bidrog till att efterfrågan på mark i Edsåker blev särskilt stor. Författaren till Janne Vängmanböckerna - J R Sundström - bodde tillsammans med sina föräldrar på ett av torpen i Brännan. Under laga skifte flyttades boplatsen för en bonde till den plats där Bergfors´ jordbruk nu ligger. Där höll man även ting och skola under början av 1900-talet.
Mord 1865.
1865 sköts en kvinna på ett av torpen. Mördaren dömdes till döden och halshöggs på avrättningsplatsen i Kallbäcken, som låg på gränsen mellan Medelpad och Ångermanland i Häggdånger. Detta var den sista avrättningen i Medelpad.

J R Sundströms torp, författaren till Janne Vängman historierna.
Mordet i Edsåker.


Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20110803