[Transkriberat av Gunnar Berglund 2012-03-08]

äfter han ey af Kyrkoherden uttagit lysningssedel hwilket
han skall lofwat Herr Biskopen 8 dagar tillförne, då de
bägge tillika med Länsmannen Wiklander wore i biskopsgården.
Han swarade, at der till kan ännu wara god tid, sedan sade
han det han sig utlåtit gifwa hänne marknadsgåfwa samma gång
uplägande utur ett litet papper ett fikon ok begärte det han det straxt
skulle upäta, men han skall hållit det i handen, hwar på hon frågat
om han det upåt: han swarat ia. Widare skall han gifwit hänne
ett fikon till med begäran at det upäta, men hon swarat det hon
skulle spara det åt sin ok hans lille gåsse, hwilket han nekat hänne
giöra, lefwererande hänne 2 rusiner åt gåssen, hwar på han gåt
ifrån hänne in till föräldrarne at få mat, någodt der äfter har
han sändt sin moder till Greta med en smörgås hwar på war lagt
någre bitar färsk lax; hwilken modren sagt sagt Löfstadius
hafwa hänne skickat i god mening; men Greta emottagit smör-
gåsen ok lagt hänne tillika med fikonen i hufwudgärden; en
stund der äfter skall han kommit till hänne ok lagt sig i samma
säng ok iämte hänne såfwit öfwer natten, dok sedan de en
stund såfwet, skall han hänne frågat om hon åt upp fikonen han
hänne gaf; hon swarat ia, men han sagt at det ey skedt, äfter ett
af fikonen legat under honom ok fastnat wid byxorne: hwar på
hon sig utlåtit at hafwa ett upätit ok det andra lemnat åt gåssen
[???] han skall hänne förbudit gifwa det gåssen utan han begärt
få dem igenså skulle hwardera äta hälften. Om morgonen sedan de
wore upståndne begärte han igen fikonen, hwar till som hon
nekat, så skall han blefwit stucken ok satt knytte näfwen för mun-
nen på hänne ok der med farit sin wäg. Någodt der äfter skall
hans stiuffader Kommit in till hänne ok frågat hwad Laurentius
skulle giöra hemma, hon swarat sig det ey weta, utan hon tagit
upp utur Kiortelsäcken ok wist fadren säjande, at Laurentius
hade intet annat ärende än gifwa hänne dätta; hwarföre tillspordes
hon nu hwad det war som hon hade at då upwisa? Hwarpå hon på Tings-
bordet uplade någre sine papper, uti det ena war inwiklat någre
bröbetar, dom hon sade wara af smörgåsen, i ett annat fans likt
öfre käften på ett litet ormhufwud, ok uti hwardera af 2 fikon
fans ok såsom ett stycke af ormkäft: samma gång sade hon det Mo-
dren dätta sedt ok begärt kastat på elden, men fadren nekat det ske
utan sade sig willa tala med Laurentius
der om på marknaden. Löfstadius tillstod nu hafwa som hon
berättat kommit hem till hänne i sin faders gård ok gifwit hänne
fikon, men nekade hafwa lagt någodt in uti dem. Länsman Wiklan-
der uppå tillfrågan berättade det han förlede höst uppå Löfstadi ok
Gretas trägne begäran fölgt dem till Herr Biskopen, då Löfstadius
uti Herr Biskopens ok Majoren [Swen]ströms närwaro försäkrat