Första sidan    
  Sevärdheter  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Såg och kvarn vid Nylandsforsen

Sågarna i Ljustorp behandlas i föreningens skrift "De vattendrivna ramsågarna". Sågverksperioden i Ljustorp varar i ca 200 år från början på 1700-talet. Sågar byggdes nästan i varje by oftast bara för eget bruk men det fanns också ett antal så kallade exportsågar. Läs mer i skriften "De vattendrivna ramsågarna". Boken utarbetades av en arbetsgrupp under ledning av Arnold Thunström. Nedan följer ett utdrag från "De vattendrivna ramsågarna".

Landskamrer Jonas Berg, som ägde ett hemman i Lövberg, tog initiativ till sågen. Han ägde marken på västra sidan ån jämte den holme som ån flyter omkring. Redan från början år 1800 hade han handlanden Ingemar Björkqvist och Coopverdie skepparen (Handelsfartygsskeppare) Olof Björkqvist som intressenter i sågprojektet. Sågprivilegierna omfattade "2 ramar och utnyttjar 2 fyrskärs och 5,6 a´7 brädsågningsblad i varje ram, med rättighet att tillverka 400 tolfter halvbottenbräder till avsalu. Timmer köptes från byarna Lövberg, Nyland, Fuske, Björkom, Öppom, Mellberg och Ås. Medintressenterna från Sundsvall förhandlade 1798 med bönderna i Bredsjön om att bygga en såg efter Ådalsån, 2-300 m uppströms Sarasdammen. Det skrevs avtal med Bredsjöbönderna om avverkningsrättigheter efter ån - c:a 500 hektar. Sågrättigheterna var 300 tolfter per år i avsalu. Alla tillstånd och avtal var klara men sågbygget fullföljdes aldrig, utan sågrättigheterna fördes över till Nylands såg, som då fick tillverka och sälja 700 tolfter per år. Sågen blev därmed en av de "driftstarkaste grovbladiga sågarna i Medelpad". För att kunna flotta timret från skogarna efter i Ådalsån, byggde de Gäddbäcksdammen 1806. Skadorna efter uppdämningen - utebliven starrskörd - betalades med en halv tunna salt per år till drabbade markägare. Men med flottningen uppstod en långvarig tvist och flera rättegångar med Lagfors bruk. De vägrade Nylandssågen att flotta genom bruksdammen. Till slut köpte bruket Nylandssågen 1822 för 300 riksdaler och 1868 upphörde sågningen där
Sågen omnämns i 1862 års skattelängd. Den låg på östra sidan av ån - mitt emot den gamla sågen. Det torde ha varit en husbehovssåg för byn. Sågen försvann i samband med den svåra vårfloden 1919.

Verksamhetsområdet på tidigt 1800-tal.
Modell som visar Skåraholmen till vänster och norr till höger. Modellen gjordes till en stor temadag kring Nylandsforsen 1996? av Vivianne Nyman.
Kvarnhuset med mjölnaren Mikael Abrahamsson. Bilden togs av Nordiska museet 1919 efter den stora vårfloden.
Kvarnhuset, fotograferat uppströms, med den förstörda intagsrännan efter vårflodens härjningar 1919. Verksamheten upptogs aldrig.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2009 Olof Ulander

Uppdaterad 20090815