Sågarna i Ljustorp behandlas i föreningens skrift "De vattendrivna ramsågarna". Sågverksperioden i Ljustorp varar i ca 200 år från början på 1700-talet. Sågar byggdes nästan i varje by oftast bara för eget bruk men det fanns också ett antal så kallade exportsågar. Läs mer i skriften "De vattendrivna ramsågarna". Boken utarbetades av en arbetsgrupp under ledning av Arnold Thunström. Nedan följer ett utdrag från "De vattendrivna ramsågarna".
Bredsjösågen lär ha byggts 1730, av andra generationen finska nybyggare. Initiativet vittnar om stark sammanhållning och stark framtidstro. Nybyggarlivet med brist på bräder och plank i gott minne, bidrog säkert till sågbygget. ( I 1703 års karta över finntorpen vid Bredsjön, finns en förbryllande uppgift. Fuskingesån kallas där för Sågån. Anledningen till namnet måste härröra från en såg. Det kan vara så att sågen fanns redan 1703 och att byggnadsåret 1730, från 1750 års handlingar, är ett ombyggnadsår.) 1746 omtalas att sågkvarnen i Fuskingesån ägdes av 5 bönder och tillverkade 80 tolfter om året för export. (En toft är 12 bräder/plank). 1750 hade sågen brunnit genom vådeld och hade ny 6 byamän som ägare. 1774 omtalas att sågen går 14 dagar om våren med en ram och ett blad samt att såghuset nu är utgammalt och tarvar reparation (På denna plats fanns även en mjölkvarn, som de första finska nybyggarna uppförde strax efter det att de kom hit i mitten av 1600-talet.) Sågen var grovbladig med ett blad och en ram, med rätt att såga 30 tolfter halvbottenbräder för avsalu. (Halvbottenbräder är plankor med högst 2 tums tjocklek och helbottenbräder är mellan 2 tum och 3 tum tjocka). 1802 ansökte sågägarna att få flytta sågen till Bredsjöns utlopp, där de genom dämning skulle kunna få mer vatten till sågen. Samtidigt begärde de att salurättigheten skulle höjas till 100 tolfter eller 340 sågstockar per år, vilket även beviljades med hänsyn till ägarnas "ansenliga skogrymd" - drygt 8000 hektar, vilket motsvarar omkring 800 har per bonde. Den nya sågen hade också en ram med ett sågblad. Såghuset var 12 m långt och 6,6 m brett. Mellan grunden och kroppåsen var det 8,1 m Ofta fanns det s k Bakbroar utanför själva såghusen, där bakorna kastades ner. Bröstdammen byggdes 4 stockvarv hög. 1831 såldes sågen till Grosshandlare J Norrbom 1837 dyker handelsbokhållare Olof Sjöström från Sanne upp. Han köper Bredsjösågen, för att flytta över sågrättigheterna till sin nybyggda såg vid Storsvedjeforsen i Uddeforsen. Även här blir det tvister, bl a fortsatte han att såga i Bredsjön utan tillstånd. Vid 1862 års taxering står Grosshandlare Tydén i Stockholm som ägare och 1897 lägger Enhörning stengrunden till en ny såg. Här följer en planritning över Bredsjösågen och kvarnen från 1930-talet, med dammar och vattenrännor. Gösta Åkerlund som bodde här under sin uppväxt, har gjort den värdefulla ritningen.
Den enda kända bilden från anläggningen är tagen av fotograf Albin Lindström vid vårfloden i maj 1919, se nedan.
Koordinater (x/y) 6954859 / 1565853 (RT-90 2,5 gon V)
Koordinater (lat/long) 62,6990 / 17,0914 (WGS84)
En ny skogsbilväg har brutits fram till platsen för den gamla sågen söder om ån.
