Linnélärljungen Pehr Löflings ursprung.
Linné gav själv ut den tidigt bortgånge Pehr Löflings efterlämnade anteckningar och skriver om honom ”en själ, ren som guld, utan all skrymtan i
tal och åtbörder”, se Not 3. Många har varit nyfikna på Pehr Löflings bakgrund. Problemet
har varit att det saknas kyrkböcker med exakt information för de år och några platser
där Pehr skulle kunna vara född och skriven. Andra platser som skulle kunna
vara aktuella för giftermål och dop har kyrkböcker för den aktuella tiden, men
uppgifter om familjen Löfling saknas och därmed har
hans bakgrund inte kunnat spåras.
Bristen på källuppgifter har gjort att man inte kunnat belägga uppgiften som Stig Rydén inleder sin bok ”Pehr Löfling”, 1965 med, ”Pehr Löfling , född den 31 januari 1729 (gregorianska kalendern) på Tolvfors bruk i Uppland”. Eva Claesson i Gävle har i flera artiklar behandlat ämnet och tillsammans med en rad andra forskare lyckats hitta trådarna bakåt som kunnat peka på Löflings ursprung. I tidningen Gestricia nr 3 2006 publicerade Claesson artikeln ”Linnélärjungen Pehr Lövling” och med en uppföljare i nr 4 2006 fanns en tydlig länk till Medelpad. I en sinnrik härledning baserad på släktskap mellan personer som Erik Löfling hade med sig till Tolvfors drar Eva Claesson slutsatsen att Erik Löfling kan ha kommit från byn Lövberg i Ljustorps socken. År 2008 gav forskaren Kenneth Nyberg vid Göteborgs universitet ut ”Pehr Löflings Letter-book in the Archives of the Real Jardin Botanico in Madrid: A cataloque”. Denna katalog ger en utmärkt översikt till vilka Pehr Löfling skrev brev och som knyter honom till släkten i Ljustorp. Tillgängliggörandet av Ljustorps tingslags domböcker och indexeringen av dessa som presenteras på Ljustorps hembygdsförenings hemsida (www.ulander.com/ljustorp) öppnar upp en ny rik källa med information om familjen Löfling.
I arbetet med Ljustorps tingslags dombok (Not 1) har Gunnar Berglund funnit fler tydliga bevis på Pehrs ursprung och familjens historia. Det sammanlagda forskningsläget 2013 gör det möjligt att berätta historien om familjen Löfling ur ett Ljustorpsperspektiv.
På fastigheten Lövberg nr 4 föddes den 11 september 1693 en pojke som fick namnet Erik. Föräldrarna var Per Persson (1650-1695) och hans hustru Märta Olofsdotter (1657-1742)(Not 2). Erik blev parets sjätte barn. År 1702 framträder ’Per Perssons i Lövberg yngste son Erik Persson’ i en lottkastning om besittning till Lövbergs-hemmanet med sin äldre broder Olof Persson (Not 14). Den äldre brodern vinner besittningen. Vid den här tiden så förekommer det att då en ung broder förlorar besittningen så löses hans arvslott till hemmanet ibland genom att han bland annat får en utbildning betald. Nästa skymt av Erik får vi av Per Sundin (Not 16) som har föreslagit att Erik Persson är identisk med Ericus Petri Löfstadius som gick i trivialskolan, apologistklassen 1712-13 i Härnösand. Att byta namn var inte ovanligt enligt Sundin men möjligen var valet av Löfstadius inte så lyckat då det redan fanns en Löfstadiussläkt, så det blev i stället Löfling. I en trivialskola erbjöds lägre utbildning i ämnena grammatik, retorik och dialektik (logik). Apologistklassen lade till grundläggande skriv- och räkningskunskaper. Denna för en bondpojke från Lövberg ovanliga utbildning ledde fram till en anställning på Åvike bruk i Hässjö socken. Alla brukets historiska handlingar brändes 1920 så andra källor måste till. Jörgen Blästa pekar på att länsräkenskaperna för bruken i Norrland ger detaljerad information om de anställda och för Åvike bruk 1717 möter vi Erik Löfling, 24 år gammal som skrivare vid bruket. Samma år förekommer Erik Löfling i Ljustorps tingslags vårting (Not 1), med titeln skrivare i ett faderskapsmål. Till höststinget stämmer Erik den anklagande och vinner målet. Vid detta mål har han titeln bruksskrivare.
Vid hösttinget 1720
agerar Erik Löfling ombud i rätten för Doctor Carl Pelt angående skulder
och fordringar mellan Carl Pelt och
mantalskommissarien Sven Kåre. (Carl Pelt är provinsialdoktor och brukspatron vid Åvike
bruk, Sven Kåre var Eriks tidigare chef och föregångare på bruket). Erik tituleras nu bruksbokhållare, vilket är
ett avancemang, som också uppdraget på tinget tyder på. Carl Pelt var gift
med Elisabeth Honnon, som kom från en släkt med
handelsmän och bruksägare i Gävletrakten, fadern var brukspatron.
År 1721 bränner ryssarna ned Åvike bruk och i stort
sett alla gårdar runt omkring. Tittar
man i mantalslängderna så är det ändå expansiva tider för Åvike
och Lögdö bruk som från 1720 till 1729, båda nära
fördubblar antalet anställda.
Från 1725 finns en notering i Hässjö församlings dopbok, som visar att Erik, omnämnd som bokhållare, var fadder på ett dop tillsammans med Carl von Horn, inspektor, och Catharina Honnon. Erik är nu med i de finare kretsarna på bruket.
1726 framträder Erik Löfling några
gånger på tinget som representant för sin bror Olof Pärsson som fått överta
fädernegården i Lövberg genom lottning. Med bl a detta
fall finns också en klar koppling mellan Erik och ursprunget i Lövberg (Not
12).
I länsräkenskaperna för bruken i Norrland finns Erik Löfling
för första gången upptagen
som skrivare vid Tolvfors bruk
år 1727 (Not 15) . Erik har hunnit bli 34 år. Samma år står Carl von
Horn som ensam bokhållare i Åvike utan att någon ny
inspektor är utsedd. Varför Erik flyttade från hembygden vet vi inte, men några funderingar kan man
ha. Via sina kontakter med familjen Honnon kan han ha
blivit erbjuden att lösa problem vid Tolvfors bruk eller helt enkelt fått sparken
från Åvike och sökt sig ut i världen. Ett förhållande
som kan ha påverkat Åvike bruks kostnader och behov av
Eriks tjänster efter år 1726 är att bruket efter ryssarnas härjning år 1721
hade skattefrihet till och med år 1726 och alltså under denna tid inte behövde
betala skatt för sin bruksskrivare (skatten för en bruksskrivare var 5 gånger
så stor som för en vanlig bruksarbetare).
I Härnösands dopbok dyker en första notering om Eriks
blivande hustru, Barbro Strandman, upp.
Den 2 juli 1727 ordnar läraren och brodern till Barbro, Jakob Strandman,
ett dop för sin dotter
Margareta där jungfrun
Barbro Strandman är en av flera
faddrar. Barbro är dotter till Margareta Hellberg i hennes första gifte
där mannen, Nils Strandman, dog 1701, Nils Strandman ärvde sin fars fastighet i byn
Slätt i Ljustorp. Att familjen Strandman bodde på gården i Slätt är väl belagt
i många tingsfall (Not 5). Margareta gifte om
sig med brukspredikanten vid Lögdö, Ivar Teet 1707. Det är ”gångavstånd” mellan Lögdö kapell och gården i Slätt. Han kom att arbeta två år i
Härnösand som lärare (1715-1717) och dör redan 1717. Margareta behåller hela
tiden gården i Slätt, vilket framgår av att hon förekommer på tinget bl a 1720 (Not 6) och 1725 (Not 7) rörande gården. Slätt
bör därför också ha varit Barbro Strandmans bostadsort 1727. När Barbro och Erik förlovade och gifte sig bör det ha
varit i Ljustorps församling . I Ljustorp var båda uppväxta. Här fanns vänner
och släkt och här kunde bruden ”överlämnas”. Andra tänkbara församlingar, som ex Tolvfors, har
också undersökts, utan
att man kunnat hitta var paret gifte sig och var Pehr döptes. Parets bostadsort, som
gifta, vid tiden för Pehrs födelse bör tveklöst ha varit Tolvfors.
Man får anta att paret gifte sig mellan den 2 juli 1727 (då Barbro omnämns som
jungfru) till mars 1728, varefter de lyckades avla barn för nedkomst i januari 1729. Linne
skriver i boken
”Iter Hispanicum eller Resa
till spanska länder uti Europa och America” att Pehr Löfling föddes den 20 januari 1729 (Julianska kalendern). Som indikation på att Per föddes i Tolvfors
anger Eva Claesson
att Erik skänkte pengar till de fattiga i Tolvfors församling söndagen den 26
januari 1729. Strax efter detta reser Erik till Slätt. Vad kan ha fått Erik att
bege sig till Slätt för att köpa Barbros föräldrarhem
mitt i vintern och att lämna
sin nyförlösta hustru och förstfödde son? Alternativet att hela familjen reste känns
orimligt strapastrikt. Man kan tänka sig att Bröderna Strandman
krävde att få sälja gården och att Erik ville säkra den för sin egen framtid
och kanske svärmoderns möjlighet att bo kvar. Erik gör upp med Barbrors bröder
att köpa ut dem från gården. Erik
undertecknar ett köpeavtal med Nils Strandman torsdagen den 27 februari 1729 (Not 8)
och betalar 64 daler kopparmynt.
Lördagen den 1 mars 1729 köper Erik av den andre brodern, Jacob Strandman,
dennes rätt i fastigheten för 200 daler kopparmynt (Not8). Platsen för affärerna är rimligen gården i
Slätt eller möjligen hos respektive broder i Härnösand. Med dessa operationer tillförsäkrades
svärmoderns ställning på gården och Eriks framtida ägande. Den 16 mars skrivs också ett nytt kontrakt
med landbonden på Slätt (på grund av de nya ägoförhållandena? Not 10). En betydelsefull information i detta
sammanhang baseras på Pehr Löflings egen uppgift.
Pehr skriver i ett senare brev om mormoderns bortgång ”blev två år av henne uppfostrad” (Not 9). Det ovan beskrivna scenariot förklarar inte när
mormodern uppfostrade Pehr i två år.
För att söka en förklaring på
när mormodern uppfostrade Pehr i två år kan följande scenario
skissas.
Barbro känner sig inte trygg i sin nya omgivning i Tolvfors utan vill föda hemma
på gården i Slätt hos mamma, Margareta Hellberg. Under hösten 1728 reser hon därför till Slätt.
När barnet fötts den 20 januari sänds brev efter Erik. Sex dagar är en
rimlig tid för postgången från Slätt till Tolvfors bruk. Erik skänker en
gåva till de fattiga i
Tolvfors den 26 januari, anmäler födseln till församlingen (dopbok saknas) och reser till gården i Slätt där hustru och barn
finns. Släkten samlas för dop, präst fanns i familjen, och affärerna
om gården i Slätt enligt ovan
görs upp.
Någon gång efter den 1 mars reser Erik och hustrun Barbro till Tolvfors för arbete (Eriks namn nämns i Tolvfors bruks handlingar för 1729 enligt Eva Claesson) och uppbyggandet av ett hem för familjen. Sonen Pehr lämnas kvar hos mormodern Margareta Hellberg som vågar ta hand om babyn då hon varit med sedan födseln. Var fanns då Margareta Hellberg? I Ljustorps dopbok 1729-05-26 är Margareta upptagen som fadder i dopet av sin landbondes son. Det hindrar inte att hon samma höst drar landbonden inför tinget för kontraktsbrott (Not 10). Margareta är således aktiv i Ljustorp och Slätt, vilket understryks av ett annat tingsärende 1734 om brandstod (Not 11). Pehr blev uppfostrad av Margareta i två år, flytten av Pehr försenas av att Barbro blir gravid igen och Pehr får en syster 1730. Resultatet blev att Pehr hämtades till Tolvfors först 1731 (de två åren har gått). Det kan vara det tillfälle då Erik gör upp med Margareta om resten av gården i Slätt. Därmed var det klart att på vanligt sätt lagföra köpen på tinget. På vårtinget 1732 i Ljustorps tingslag uppvisas köpehandlingar (Not 8) med bröderna Strandman samt ett dokument som ger Erik Löfling rätten till gården i Slätt efter svärmodern Margareta Hellbergs död, mot att han då till övriga arvsberättigade för halva hemmanet betalar 231 daler kopparmynt. I rättegångsprotokollet betitlas Erik som Bruksbokhållaren Välbetrodde Erik Löfling.
Ingen av de framlagda hypoteserna ger riktigt bra
förklaringar till framlagda fakta och det saknas klockrena bevis om Pehrs
födelseort. Kyrkböckerna för Ljustorp finns kvar och hade Pehr fötts där är det
rimligt att födsel och dop skrivits in i Ljustorps dopbok? Kanske kan ändå denna artikels framflyttning
av kunskapsläget inspirera andra forskare att hitta avgörande bevis för det ena
eller andra.
De kommande åren förekommer Erik flitigt i Ljustorps tingslags protokoll. 1736
begär Eriks tidigare arbetsgivare säkerhet för en revers på 1656 daler kopparmynt efter det att brister upptäckts i Åvike
bruks kassa 1731. ( Erik behövde låna pengar för att köpa gården i Slätt?) Problemet verkar ha
lösts utanför rättssalen, men pressen att betala tillbaka lånet är möjligen
orsaken till att försäljning av Slätt inleds. År 1741 avslutas försäljningen av
fastigheten i Slätt, vilket inbringar 2100 daler kopparmynt till Erik, Barbro
och Margareta Hellberg. Övriga halvsyskon till Barbro gör anspråk på sin del
och det blir ett
tingsärende. Därmed
avslutas Eriks dröm om att komma över gården i Slätt även om han behöll några
hus (Not 13). Erik drar också krav på sitt farsarv inför tinget viket ger honom
ytterligare 400 daler kopparmynt.
Eva Claesson berättar att Pehr Löfling
skrev in sig på Uppsala
universitet 1743 som Petrus Löfling Medelpadus och kom att tillhöra den Medelpado-jämtländska
nationen. Pehr kände således starkt för
familjens Medelpadska ursprung trots att gården i Slätt just var
såld och trots sin uppväxt på bruket i Tolvfors och bl
a Hillebola i Uppland.
Förutom nedanstående hänvisningar till originaltexter finns på www.ulander.com/ljustorp/ en sammanställning
av berörda tingsfall. Klicka vidare på ”Ljustorps tingslags domböcker” och
sedan på ”Utvalda fall”.
Ljustorp september 2013
Gunnar Berglund och Olof Ulander
Not 1. Ljustorps tingslag utgörs av Ljustorps, Hässjö och Tynderö socknar.
Not 2. Ljustorpsbor 1500-1800, sid 96. Av Folke Åsen
Not 3. Uppsala Universitets matrikel. Medelpado-jämtländska nationen 1743- 1745. Sid 161.
Not 4. Ljustorps
tingslags dombok 1717 VT sid 218a. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 5. Läs om Jacob Strandman på www.ulander.com/ljustorp/Dombocker/Utvaldafall/index.html
Not 6. Ljustorps tingslags dombok 1720 HT sid 364a. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 7. Ljustorps tingslags dombok 1725 VT sid 494b. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 8. Ljustorps tingslags dombok 1732 VT sid 249b. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 9. ”Pehr Löfling” av Stig Rydén sid
64.
Not 10. Ljustorps tingslags dombok 1729 HT sid 104b. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 11. Ljustorps tingslags dombok 1734 VT sid 214a. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 12. Ljustorps tingslags dombok 1726 HT sid 60b. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 13. Ljustorps tingslags dombok 1746 VT sid 14a. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 14. Ljustorps tingslags dombok 1702 HT sid 93a. Läs på www.ulander.com/ljustorp
Not 15. Kammararkivet Länsräkenskaper Västernorrlands län Vol 176 ( 1727) sid 857 och sid876. Riksarkivet Marieberg i Stockholm.
Not 16. Anbytarforum
