Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Tuna

By namn.
1535 möter vi första gången Tune i skriven form. Ordet tun - inhägnat jordstycke, gårdsplats. Tolkningen av tuna-namnet är omtvistat, så därför avstår vi från vidare tolkning. Helt klart är dock att Tunas kärnområde är Mälarlandskapen och Ljustorps Tuna det nordligaste tuna-namnet i landet. Vill du läsa mer rekommenderar vi Stefan Brinks forskning
1535 års Skattelängd.
1535 års beskattning, Skattelängden, innehåller endast en bonde, som hette Olov Hielliesson - Helgesson (45½ mål) d v s han ägde hela byn utom utjorden Lill-Tuna, som löd under en bonde i Edsta. Här möter vi ånyo en utjord, som man inte bodde på utan bara skördade. 1543 finns samma ägare men med tillägget "Store Tune".
Älvsborgs lösen 1571
Nu möter vi på nytt Olov Helgesson, och får nu vi reda på hans beskattningsbara tillgångar: 8 lod silver, ½ lispund koppar, 6 kor, 2 får, 1 svin, 1 häst samt barnpenningar 20 mark. Sammanlagt blev värdet 134 mark 4 öre. Jon Sular antecknas som husman, d v s han äger ingen mark endast hus. Beskattningsbara tillgångar är: ½ lispund koppar och 2 kor, tillsammans värt 23 mark 6 öre.
1613 års Älvsborgslösen.
I 1613 års Älvsborgs lösen Möter vi bönderna Roland Persson och Jonas Larsson samt husman Jöns Larsson. Om Jonas Larsson, sägs att han taxeras för halvt hjonelag - familj, eftersom hustrun är gammal. Om Jöns Larsson noteras att han murat 3 dagar åt sin granne Roland Persson. Det skall väl tolkas så att Persson betalade en restskatt åt honom. Därefter blir han befriad från skatt - inte heller tionde till kyrkan betalar han.
1725 gick man upp gränsen mot Kronoallmänningen.
Det var edsvurna nämndemän i Ljustorps tingslag, lantmätare och Kronobefallningsman, som tillsammans med berörda bönder fastställde gränsen för kronans skog från Lagfors till Fjäl. När man kom till Tuna visade det sig att Tunas fäbodar, nuvarande Tunbodarna, låg långt inne på Kronoallmänningen. Tunabönderna hävdade att de i anseende till byns knappa utrymme, sedan gamla tider fått utnyttja denna del av allmänningen, men det hänsköts till höga vederbörande att ompröva. Efter flera segslitna förhandlingar med bl a Lögdö bruks ägare, som hade nyttjanderätten till skogen, så bestämdes 1748 att en särskild fäbodskog skulle avstyckas från Kronoallmänningen, dock med förbehållet att Tuna by skulle "betjäna Lögdö bruk med träkol". Det är en gåta att 5 bönder i Tuna lyckades driva denna förhandling till en framgång, mot så starka krafter - Lögdö bruk och Kronan - Landshövdingen. Men annorlunda gick det för Edsta! I samband med denna lantmäteriförrättning försökte man även fastställa gränsen mot Ångermanland. Gamla män kallades till Säbråtinget för att vittna om var gränsen sedan gammalt gått och vad deras föräldrar berättat. Under dessa förhör, kommer det fram att en finne hade bosatt sig efter Mjällån intill Tuna fäbodvall men övergivet det omkring 1650. Några rester efter den finska bosättningen har ännu inte återfunnits.
Storskifte av skogsmarken
Storskifte av skogsmarken gjordes 1784 och då var det 6 hemman och 1 torp, som låg i backen ovanför själva byn. Flera slåtter efter bäckar och myrar är utsatta - Rödmyrslåttern, Backslåttern, Hålslåttern, Lillnäset på båda sidor om Mjällån och sist Stor-Tunnäset med sina 4 lador, som fanns där redan 1741. Inägomarken efter Ljustorpsån gav inte tillräckliga skördar, därför sökte man sig in på skogsmarken. Man svedjade och bröt upp ny odlingsmark. Under denna tid hämtade man över 20 % av fodret från skogsslåtter enligt de beräkningar som redovisas i Hulphers resa i Medelpad.
Tuna fäbodmark.
Tuna fäbodmark delades 1791 De numera 6 bönderna fick nu sina egna skiften i vallen. Fäbodhusen flyttades till den egna marken. De flesta näsen efter Mjällån mättes upp, värderades och fördes in på kartan.
Fiskgårdsnäset skvallrar om en fast fiskeplats, som även är markerad i ån. Det verkar som om hela ån stängdes av!
Fäbodvallen förvandlas till torpområde.
Vid laga skifte 1893 fanns det redan över 20 torpställen. Vid sekelskiftet 1900 var det över 30 st. Fäbodstigen blev kyrkstig.
Långa sträckor kan vi ännu idag följa den gamla stigen, som kan vara 5 - 600 år gammal. Den följer Mjällån och ligger på nipans övre del - "på krånga" som bygdens folk säger. Djupa raviner efter Mjällåns neanderingar har skapat branta partier, som utsatte timmerkörarna på vintern för stora påfrestningar och uppenbara risker. När torpen växte fram övertogs stigen av kyrkbesökarna, som på den tiden hade plikt att gå till kyrkan några gånger per år.


Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20020119