By namn.
1535 möter vi första gången Tune i skriven form. Ordet tun - inhägnat
jordstycke, gårdsplats. Tolkningen av tuna-namnet är omtvistat, så därför
avstår vi från vidare tolkning. Helt klart är dock att Tunas kärnområde
är Mälarlandskapen och Ljustorps Tuna det nordligaste tuna-namnet i landet.
Vill du läsa mer rekommenderar vi Stefan Brinks forskning
1535 års Skattelängd.
1535 års beskattning, Skattelängden, innehåller endast en bonde, som hette
Olov Hielliesson - Helgesson (45½ mål) d v s han ägde hela byn utom utjorden
Lill-Tuna, som löd under en bonde i Edsta. Här möter vi ånyo en utjord,
som man inte bodde på utan bara skördade. 1543 finns samma ägare men med
tillägget "Store Tune".
Älvsborgs lösen 1571
Nu möter vi på nytt Olov Helgesson, och får nu vi reda på hans beskattningsbara
tillgångar: 8 lod silver, ½ lispund koppar, 6 kor, 2 får, 1 svin, 1 häst
samt barnpenningar 20 mark. Sammanlagt blev värdet 134 mark 4 öre. Jon
Sular antecknas som husman, d v s han äger ingen mark endast hus. Beskattningsbara
tillgångar är: ½ lispund koppar och 2 kor, tillsammans värt 23 mark 6
öre.
1613 års Älvsborgslösen.
I 1613 års Älvsborgs lösen Möter vi bönderna Roland Persson och Jonas
Larsson samt husman Jöns Larsson. Om Jonas Larsson, sägs att han taxeras
för halvt hjonelag - familj, eftersom hustrun är gammal. Om Jöns Larsson
noteras att han murat 3 dagar åt sin granne Roland Persson. Det skall
väl tolkas så att Persson betalade en restskatt åt honom. Därefter blir
han befriad från skatt - inte heller tionde till kyrkan betalar han.
1725 gick man upp gränsen mot Kronoallmänningen.
Det var edsvurna nämndemän i Ljustorps tingslag, lantmätare och Kronobefallningsman,
som tillsammans med berörda bönder fastställde gränsen för kronans skog
från Lagfors till Fjäl. När man kom till Tuna visade det sig att Tunas
fäbodar, nuvarande Tunbodarna, låg långt inne på Kronoallmänningen. Tunabönderna
hävdade att de i anseende till byns knappa utrymme, sedan gamla tider
fått utnyttja denna del av allmänningen, men det hänsköts till höga vederbörande
att ompröva. Efter flera segslitna förhandlingar med bl a Lögdö bruks
ägare, som hade nyttjanderätten till skogen, så bestämdes 1748 att en
särskild fäbodskog skulle avstyckas från Kronoallmänningen, dock med förbehållet
att Tuna by skulle "betjäna Lögdö bruk med träkol". Det är en gåta att
5 bönder i Tuna lyckades driva denna förhandling till en framgång, mot
så starka krafter - Lögdö bruk och Kronan - Landshövdingen. Men annorlunda
gick det för Edsta! I samband med denna lantmäteriförrättning försökte
man även fastställa gränsen mot Ångermanland. Gamla män kallades till
Säbråtinget för att vittna om var gränsen sedan gammalt gått och vad deras
föräldrar berättat. Under dessa förhör, kommer det fram att en finne hade
bosatt sig efter Mjällån intill Tuna fäbodvall men övergivet det omkring
1650. Några rester efter den finska bosättningen har ännu inte återfunnits.
Storskifte av skogsmarken
Storskifte av skogsmarken gjordes 1784 och då var det 6 hemman och 1 torp,
som låg i backen ovanför själva byn. Flera slåtter efter bäckar och myrar
är utsatta - Rödmyrslåttern, Backslåttern, Hålslåttern, Lillnäset på båda
sidor om Mjällån och sist Stor-Tunnäset med sina 4 lador, som fanns där
redan 1741. Inägomarken efter Ljustorpsån gav inte tillräckliga skördar,
därför sökte man sig in på skogsmarken. Man svedjade och bröt upp ny odlingsmark.
Under denna tid hämtade man över 20 % av fodret från skogsslåtter enligt
de beräkningar som redovisas i Hulphers resa i Medelpad.
Tuna fäbodmark.
Tuna fäbodmark delades 1791 De numera 6 bönderna fick nu sina egna skiften
i vallen. Fäbodhusen flyttades till den egna marken. De flesta näsen efter
Mjällån mättes upp, värderades och fördes in på kartan. Fiskgårdsnäset
skvallrar om en fast fiskeplats, som även är markerad i ån. Det verkar
som om hela ån stängdes av!
Fäbodvallen förvandlas till torpområde.
Vid laga skifte 1893 fanns det redan över 20 torpställen. Vid sekelskiftet
1900 var det över 30 st. Fäbodstigen blev kyrkstig.
Långa sträckor kan vi ännu idag följa den gamla stigen, som kan vara 5
- 600 år gammal. Den följer Mjällån och ligger på nipans övre del - "på
krånga" som bygdens folk säger. Djupa raviner efter Mjällåns neanderingar
har skapat branta partier, som utsatte timmerkörarna på vintern för stora
påfrestningar och uppenbara risker. När torpen växte fram övertogs stigen
av kyrkbesökarna, som på den tiden hade plikt att gå till kyrkan några
gånger per år.
Vem var Nils Olof Thunberg
|