Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Laxsjön

By namn
Norra Laxsjön eller "Västalaxsjön" som den kallades, eftersom all uppodling skulle göras väster om sjön. I Hembygdsföreningens häfte "Västalaxsjön har vi beskrivit dess historia med uppdämningens effekter och vilka som bott där. Efter Laxsjöns stränder finns många lämningar efter stenålderns människor. Skörbrända stenar från kokgropar, kvartsavslag från redskapstillverkning, hälleflinta som fraktats dit. Till och med sten från Vithällan i Haverö har hittats efter Laxsjöns stränder. Det tyder på att människorna under denna tid hade kontakt med varandra och bytte till sig sten för reskapstillverkning m m . En oskadad pilspets av kvarts har upphittats vid norra Laxsjön. Genom dämningar 1790 höjdes stranden omkring 3 m.
Våra finska bosättningar
Våra finska bosättningar i Bredsjön, Laxsjöholmen, Laxsjömon, Stor-Roten finns väl beskrivna i hembygdsföreningens häfte, som finns att köpa.
Bredsjöbygdens utveckling
Bredsjöbygdens utveckling
började 1654, då familjen Anders Danielsson från Finland bosatte sig i Bredsjön. Flera finska invandrade kom efter. 1730 fanns 5 hemman i Bredsjön. Stora skogsmarker tilldelades dessa nybyggen Första kartan över odlingarna är från 1699. På den kan se de 3 bosättningarna och de små åkerlappar, som de odlat upp. 1745 är 5 hemman uppmätta och skattlagda. En båtsman har nu fått sitt torp här.
1771 delades skogen
1771 delades skogen mellan 7 bönder . De större fick över 1000 hektar vardera! Skogen var då lite värd. Man tänkte nog mer på bete för kreaturen och foder till vinterfödan. För jakten var stora arealer av betydelse.
Laga skifte 1848
Laga skifte 1848 omfattade 13 hemman och ett stort antal torp, som vid sekelskiftet 1900 var över 70 st inklusive Slättmon. Under senare delen av 1800-talet slukade sågarna och massafabrikerna efter kusten stora mängder virke. Träpatroner riktade sina blickar på storskogsägarna i Bredsjön och efter några år ägde Enhörning all skog i Bredsjön. De självägande bönderna satt nu som arrendatorer på sina egna hemman. Skogsbruket drevs nu i stor skala och skapade mängder av arbetstillfällen. Kring sekelskiftet 1900 var Bredsjön den folkrikaste byn i Ljustorp. Hembygdsföreningen har sammanställt ett häfte över de som bott i Norra Ljustorp med karta, som finns att köpa.

Inventering av skogsarbetarkojor mm
Hedbergs koja
Hällristningar på Dravikshällan ?

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20030122