Storbacken, ett torp på skogen mellan Jällvik och Mjällåns
dalgång.
Blev under 1930-talet bekant med familjen, som då utgjordes av änkan
Anna Nyberg ( 1878-1962, änka 2/1 1937) och fostersonen Miles Nyberg.
Änkan Annas berättelse om tillkomsten och tillvaron på
Storbacken fängslade mig djupt och representerar ett människoöde
som jag vill dokumentera.
Då Anna och hennes man var nygifta i början på 1900-talet,
slog de sig ned och byggde sitt hem på Storbacken, då en väglös
ödemark. De högg skog, bilade timmer och byggde bostadshus och
ladugård i primitivaste standard. Samtidigt bröts och odlades
mark för att få foder etc till en ko och en get.
Enda pengatillgången var ett litet lån på en växel.
Anna berättade bl a om en svår situation då räntan
måste betalas och de inte hade några pengar. En morgon fick
maken syn på en tjäder, tog bössan och lyckades skjuta
tjädern. Gick sedan till Sundsvall (ca 4 mil) , och sålde tjädern,
betalde skulden och återgick till Storbacken.
Annas och hennes mans tillvaro på Storbacken kan i många delar
liknas med Mobergs utvandrare, Karl-Oskar och Christina.
De fick tyvärr inga egna barn och Anna blev änka i allt för
ung ålder. Jag och mina bröder Bengt och Gustav blev mycket
goda vänner med fostersonen Miles och änkan Anna. Vi gav dem
ofta den hjälp de behövde bl a i slåttern. Torpet var
så kuperat att allt skördearbetemåste ske med handkraft
och höet slogs med lie. Miles blev senare gift och bosatt Docksta.
Änkan Anna flyttade som gammal till Wikmans i Jällvik, där
fick hon en trygg tillvaro under sina sista levnadsår.
Nedan ett par foton från slåtterarbete på Storbacken.
|