Ljustorp har fått ett nytt centralt beläget utflyktsmål. Det är en stor uppallad sten - liggande höna som utgör en gränsmarkering mellan Lövberg och Björkoms byar. Stenen vilar på tre små stenar. På stenens högra sida, under Gunnar Berglunds hand syns en anvisarsten till nästa gränsmarkering. I lantmäteriprotokoll från Björkom 1789 anges att stenen heter "Jettestenen". Stenen är inte ny där den ligger på Jättestenberget, se Not1. Den kan vara jämngammal med bystrukturen i Ljustorp som efter namnanalys anses vara från järnåldern. Tillsammans med bronsåldersröset, Lövbergskyrkan, på andra sidan dalgången och den bortgrävda gravhögen i Mellberg vittnar den om forntidens sätt att hävda sitt revir. Att hönan inte väckt tillbörlig respekt beror på att den kamouflerats som gränssten i fornminnesregistret. (Ljustorp 158:1) Och den är inte ensam. Släktingar häckar ofta på berg och gravfält. Om de inte har ett geografiskt namn så innehåller de i stället namn som jätte, troll, hedning, offer, kyrka eller trefot.
Uppallade stenar finns över hela världen. Allt från Afrika i söder till Alaska i norr. Vanligast är de i norr med revirmarkeringar, kult- och offerseder kopplade till sig. I sameland offrades renhorn och annat. Och förr i tiden fanns det samer så långt söderut som Uppland - Värmland. På sina håll offras det nog än i dag. I Dalarna fann arkeologen en smörgås under en hönan. Vid en annan fanns det brända marschaller efter en nattlig ceremoni. Läs om hönor på andra orter, se Not 2 och Not3.
I Medelpad finns det bara två släktingar till i Raa:s register. En vid ett röse i närheten av kyrkan i Tynderö (Tynderö 32:1) och en på ett berg i Å, (Njurunda 458:2. Under den var offergåvan plastkassar. Den stenen ligger i närheten av fyndplatsen för ett unikt praktsvärd från bronsåldern. Förklaringen till att det inte finns fler kända hönor i Medelpad är nog att ingen letat. Efter en snabb titt på Ljustorps historiska kartor fördubblades antalet. I gränsen mellan Jälllvik och Högland fanns Stortobergs råsten som var med tre små stenar underlagd. Gränsen slutar vid Rotbergs sten som vilade på två stenar och en berghälla. Den tredje beskrivs under gränstvister med Indal på Fuskberget. På Fuskåsen innan Skälsjön redovisas den fjärde. Den femte är Kulleråsstenen i Ås bys norra gräns. Och hönan på berget mellan Löfberg och Björkom var en riktig kändis för 300 år sedan som återkommer i flera rågångsbeskrivningar.
-Jättestenen, liggande uppå flata berget av 4 alnar s höjd samt 18 alnars omkrets stor, syntes dock under den samma 3.ne mindre stenar lagde, varpå han vilade, står det i en rågånsbesrivning.
En modern variant son verkar uppallad finns efter vägen mellan Andersjön och Skinnen. Till skillnad mot sina äldre släktingar som försetts med skålgropar eller hällmålningar är de här sentida hällmålningar på ett 2,5 m högt och 2 m brett stenblock. De två
målningarna är på stenblockets släta sidor. Den ena målningen föreställer en trafikskylt innehållande en pekandehögerhand. Den andra har texten "Vårda nutid älska forntid" kring ett fält inom vilket är tre streckfigurer en överkorsad fisk och årtalet 1964. (Ljustorp 253:1)
En annan intressant sten som inte finns i registret är predikstolsstenen på Predikstolsberget i närheten av gränsen not Viksjö.Se bilder från ett besök vid Predriksstolstenen 2004. Det finns flera teorier om predikstolsorternas funktion. Frågan är om den utmärkte gränser mellan prostarnas tiondeuppbördsområden eller är det upphöjda platser där missionärerna predikade? Eller är en predikstolsort en sten eller ett berg där n man ropade ut gränsen mellan bygder, härader och prosterier varvid gränsen skulle gå så långt bort som ropet kunde höras?
Här lutar det mot prosteriteorin. Av 1314 års pastoratsförteckning framgår att, de båda landskapen då bildade var sitt prosteri, omfattande för Medelpad 18 socknar, för Ångermanland 22 socknar inklusive Umeå och Bygdeå.
Det innebär att predikstolsstenen ligger på gränsen mellan de två prosterierna som fortsätter till Häggdånger som på den tiden också var en gränsbygd mellan de två prosterierna. En av dem ligger på en udde vid kusten nedanför Predikstolsberget. Den andra norr om Kyrksjön.
Not 1 Berget ovanför Lövbergs by har inget namn och kallas här Jättestensberget.
Not2 Artikel om hönor i Bjursås.
Not3 Artikel om hönor i
Trysil
