Möteskalender

Mötesprogram 20170516
Föreningsliv; trädgårds-, skytte-, hembygds-föreningen. Musik, körer, undervisning. Sporter

Studiecirkelmöte

Nr 6, 20170516

Föreningsliv, Skytte

Ljustorps Hembygdsförening

Studiecirkel 1950-1960-tal
i Ljustorp

Det fanns ett brett intresse för prickskytte i samhället. Vad som drev detta är inte känt men det var säkert de båda världskrigen och jakten. Verksamheten understöddes av försvarsmakten. Det fanns flera skjutbanor ex i Bredsjön, Tuna och Stavreviken (i grusgropen). Bredsjöns Skytteföreningen tillkom kring sekelskiftet 1900. Den första skyttebanan låg vid Porkaviken, söder om Bredsjön. Därifrån flyttades den hitom Åbrodammen och användes 1940-1960. Se bild nr 10048. Leif Forslund berättade att han varit medlem i föreningen och skjutit på banan. Efter 1960 flyttades verksamheten över till Liden.

Ljustorps skytteförening hade också en skjutbana som låg vid Burtjärn där föreningen arrenderade mark på vilken föreningen byggt en skyttepaviljong och en betongbunker för markörsfunktioner. Mellan skjutplatsen och markörsdiket fanns det telefon. Bilden nedan har ställts till förfogande av Lasse Frölander. Föreningens medlemmar, enligt bilden nedan, kom främst från närliggande byar men även från Aspen, Lögdö, Söråker, Sanna och Edsta.

Deltagare i Ljustorps skytteförenings årsmöte år 1943. Som hölls i lokalen Högland.
                                                        
Översta raden fr v: Alfild Sidelius, Aspen. Walter Åsen, Björkom. Svea Bergman, Öppom Erik Bergman, Öppom. Bert Backström, Hamre. Vera Nordling, Viksjö. Emil Jonsson, Högland. Erik Sandström, Sanna. Britta Ryberg, Mellberg. Svea Bergström, Lögdö. Ebba Bergman, Högland. Maria Bergman Öppom. Sven Nordin Öppom. Herta Holmberg Öppom. Evy Johansson Tuna. Olle Åsen, Björkom. ? ?, Mellberg. Greta Björklund, Frötuna. Siri Sjödin, Edsta. Egon Jonsson, Högland. Stig Dahlin, Öppom. Walter Eden, Tuna. Olle Sandström, Sanna. Walle Lundberg, Sanna. Bertil Frölander, Öppom. ????.    Ingrid Halin, Edsta.

Andra raden uppifrån:    ??? Sidelius, Aspen. Ada Sidelius, Aspen. Karl-Erik Holmberg, Öppom. David Wiksell, Edsta. Gideon Frölander, Öppom.    Lars Nordstrand, Björkom. Milis Nyberg, Gällvik. Einar Åhlin, Mellberg. Selma Åhlin, Hellberg. Elvira Lindgren, Högland. Gustav  Lindgren, Högland. Stig Nordin, Öppom. Tage Åhlin, Mellberg. Karl-Anton Nilsson, Mellberg. Gösta Wicsell, Edsta.

Tredje raden uppifrån: Margit Andersson, Söråker. Lars Bergman, Öppom  Elsy Lindström, öppom. Kurt Lindström, Frötuna . Qla Wretström, Mellberg. Otto Sjöberg, Hamre. Enar Wiklund, Skäljom. Artur Boström, Mellberg.  Henning Åhlin, Högland. Bengt Svelander, Prästsvedjan. Ture Jonsson, Högland. Paul Bergstet, Mellberg. Petrus Nordlander, Mellberg. Karl-Magnus Ryberg, Mellberg. Sören Wretström, Mellberg, Gunnar Lundberg, Sanna.

Sittande på golvet; Ture Holmberg, Öppom. Verner Jonsson, Högland, och Albin Bergman, Högland.


Lars Bergman var kassör i föreningen och har bevarat dess räkenskaper för åren 1948 till 1959. Anne-Marie Bergman har ställt räkenskaperna till förfogande. Tack vare dessa räkenskaper kan vi få en ekonomisk insyn i föreningens verksamhet.

För perioden 1949 till 1951 noterade man 36 årsavgifter á 2 kr och 6 st nyrekryteringar som gav 6 kr. Totalt 78 kr att jämföra med ett statsbidrag 1949 på 168 kr som 1950 var nere på 60 kr för att sedan försvinna helt och hållet.

Föreningen köpte in amunition som sedan såldes till medlemmarna. Lars-Axel Rönngren hade som exempel, under en tid hand om amunitionen. Föreningen hade också samarbete med Stavrevikens skytteförening.

I en fälttävlan 1950 i Söråker kom Albin Åhlin från föreningen på en 5:e plats. Andra duktiga skyttar var Klas Forsberg och Stig Nordin.

1952 är ett tiotal medlemmar aktiva och bokförs för köp av amunition. Det året ordnar föreningen en Jaktstig som ger ett bra bidrag till verksamheten. Föreningen har förutom kostnder för amunition även kostnader för vapen ( Huskvarna).

I augusti 1957 försäljs skyttepaviljongen till John Eriksson för 510 kr och hamnar så småningom hos Lars-Erik Nilsson som monterar ned den och transporterar bort den för förvaring. Föreningen har viss fortsatt verksamhet fram till 1959 när verksamheten verkar upphöra.

Skytte vid Burtjärn 1945.
Från vänster är det Bertil Edström, Carl Ögren, Omar Nyman och Klas Forsberg.

Bild nr 13093. Foto Ljustorps if

 

Torsten Sundberg har bidragit med följande berättelse nedtecknad 20170509:

Skyttepaviljongen

Användes till förvaring av övningsmaterial, som tavlor, målfigurer, telefoner mm. Där fanns skrivbord och några stolar, samt låda för tomhylsor.

Skjutningen
Skjutning pågick alltid på söndagar.
Deltagarna samlades vid 300 meters vallen vid paviljongen, där avdelades två man till skyttegraven för att sköta uppsättning av tavlor och hänga upp telefonen och koppla den.
Det var viktigt att vända den röda sidan av semaforen bort mot skjutvallen, som då markerade eld upphör, (förbud att skjuta)
Tavlorna monterades, två tavlor på varje hiss, när en tavla hissades upp åkte den andra ned.
Då tavlorna monterats och kontrollerats, så att inga kulhål var oklistrade, vändes semaforen med den vita sidan mot skjutvallen, och därmed var det klart att påbörja skjutning.

Markering
Efter varje grupps skjutning blev det markering. Skjutledaren på vallen ringde då till markören i skyttegraven och meddelada klart för markering. Semaforen vändes då med den röda sidan mot vallen och markeringen påbörjas. Tavlorna växlas nu så att den påskjutna tavlan kom ned samtidigt som den andra åkte upp.
En särskild markeringsspade användes för att markera varje träff. Med spaden visades träffens storlek i olika klockriktningar, ex. en tvåa i riktning kl. tio, en trea kl. tolv, osv. När träffens storlek markerats, visades också med spaden exakta träffpunkten på tavlan. Då hände det inte allt för sällan, om resultatet var dåligt, att någon i gruppen ojade sig och menade att nu har siktet ändrat sig, och då blev det till att skruva.

Efter hand avlöstes mannarna i skyttegraven och skjutningen flyttades fram till 200 och 100 metersvallen.

Diurbete
Hela området var inhägnat djurbete, men på söndagarna var det betesförbud. Dansbanan
Föreningen byggde en dansbana med sen för orkester. Vid sommarfesten fanns förutom dans även tombola, pilkastning, luftgevärsskytte mm. Det fanns även kaffeservering, glass och korvförsäljning. Glassen förvarades i en låda med dubbla väggar, i skiljerummet var det sågspån och is för att hålla glassen frusen. Man kan fråga sig idag hur isen framställdes. Jag har ett minne av att när glassförsäljaren öppnade locket till glassbehållare steg det upp en kall ånga. Jag tror mig minnas att skyttet pågick inpå tidigt femtital.

Vi som smågrabbar fiskade mycket, både i bäckar och sjöar. Vad vi alltid behövde var blytyngd på reven och bly fanns det att plocka i sandvallen bakom tavlorna.

Jag vet att det finns ett foto av dansbanan, med några ungdomar som skojar där men jag har inte lyckats få tag på det.


Skyttepaviljongen som Torsten Sundberg minns den.

Torsten har tagit bilden ovan av sina yngre bröder när de var och tittade i paviljongen, för skojs skull höll de fram en figur. Från vänster Sven-Olof och Roland Sundberg. Bilden är tagen påskhelgen år 1955.

Översikt av skjutbanan som Torsten Sundberg tecknat ned den. Längs hela högerkanten går en gärdesgård.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2017 Olof Ulander
Uppgjord 20170509

Ändrad 20170527