År 1598 födde Catarina Eriksdotter i Stigsjö, Ångermanland, en son som fick namnet Lars. Fader var kaplanen vid kyrkan Mattias Helgesson (1560 -1640), son till Helge Larsson i Häggdånger. Catarina dog i början av 1600-talet och Mattias gifte om sig med Elisabet Mårtensdotter (1587-1650), dotter till kyrkoherden i Torp Martinus Laurenti.

Efter att Mattias först tjänstgjort som komminister i Ljustorp blev han kyrkoherde där 1620. Lars växte upp i Lövbergs by i Ljustorp , Not 1,  och undervisades där av fadern.  Som tonåring började han i Gävle prästskola som inrättats av Gustav Vasa 1557. Vid 18 års ålder skrevs han in vid Uppsala universitet och antog då namnet Laurentius Stigzelius. Även hans yngre syskon antog samma efternamn. Pappan latiniserade också sitt efternamn till Helgonis.
Det gick bra för Laurentius vid universitet. År 1622 fick han tjänst som informator till universitetskansler Johan Skyttes söner. Filosofie magister blev han 1625. Ett nytt steg i karriären blev hans Logikavhandling 1627. År 1630 utsågs han till professor i logik. Och åren 1633-1635 kunde han studera i England, Frankrike, Holland och Tyskland med stipendier från Axel Oxenstierna och Johan Banér. År 1640 blev han förste teologie professor och domprost i Uppsala. Stigzelius valdes till universitetets rektor åren 1640, 1645, 1649, 1650 och 1659. 1670 utnämndes han till ärkebiskop. Karriärens höjdpunkt nåddes när han den 28:e september 1675 krönte Karl XI i domkyrkan i Uppsala. Laurentius Stigzelius dog 31:a augusti 1676.

Stigzelius var en lärd man, mycket aktiv med pennan i en tid då Sverige gick från en stat i kris till stormakt. Inspirerades säkert av Axel Oxenstierna(1583 – 1654), som också var flitig med pennan och skrev mer än 10 000 brev som finns bevarade. Efter Stigzelius finns 100 avhandlingar bevarade, alla skrivna på latin. (Se listans titlar). Oxenstierna skapade nya städer på ställen där skattemoralen var låg, län med landshövdingar, nytt rättssystem och nytt fögderi med nytt folk – allt utan korruption. Systemet höll i 300 år. I utarbetandet av skolordningen 1649 hade Stigzelius stort inflytande. Gymnasier och trivialskolor inrättades runt om i landet. I stiftsstäderna kallades trivialskolorna för katedralskolor, på andra ställen realskolor. Även detta system höll i 300 år.