År 1811 flyttar nygifta paret Anna Katarina Thunberg (1788 - 1856) och pastor Johan Ångström (1782 - 1857) till Lögdö. Johan var son till hemmansägaren Anders Persson och hans hustru Ingrid Jönsdotter i Ånge - därav det tagna namnet.
Vallis Nyberg berättar i boken Gamla Järnbruk i Medelpad; ”Efter förordnande i Revsund, Indals-Liden och Ljustorp kom han (Johan Ångström) som brukspredikant för att verka där (Lögdö) och i Lagfors. I mantalslängden för 1813 omtalas, att hushållet hade två pigor. Han nyttjar brännvin och tobak och har guldur. Hans hustru har ingen sidenklänning, vilket inspektörens hustru, svärmor, bägge pigor och hyttdrängens hustru bär. Utländska drycker nyttjas av brukspatron, inspektorn och skrivaren men inte av brukspredikanten. Det har han inte råd med. Visserligen räknas han till ståndspersonerna, men har för god karaktär för att låta ståten dragas på en kälke. Hans lön är för låg för sådana excesser.
Kontant lön: 50 R.B. + 2 tunnor råg á 25 R.B. + 6 tunnor korn á 9 R.B. = 129 R.B. Härtill kommer fri bostad på hemmanet Stafrid (Stavre nr 2) med fri ved och mark tillräcklig för att föda en ko, samt en trädgård, som han själv planlägger. Han har också rätt att bränna 15 kannor brännvin.
Familjen kommer att bo och verka där i 12 år och se fem barn födas där: Johan 1812, Anders 1813, Carl Arendt 1819(dör), Carl Arendt 1821 och Anna Charlotta 1825.
Familjen flyttar 1823 till Törna i Ullånger där Johanna Margareta föds 1829. Därifrån bär det slutligen 1828 av till en komministertjänst i Sättna. Den gamla prästgården i Sättna omges av fruktträd och ädlare lövträd, som ännu i dag bär vittne om hans kärlek till botaniken. Efter sonens utnämning till docent fick Ångström titeln »pastor», en titel som endast bars av kyrkoherdar. År 1857 slutade han sitt pliktuppfyllda och strävsamma liv.”
 |
Lögdö Herrgård i mitten och kapellet till vänster ca 1840. Tecknat av CJF Plagemann |
Skolan i Lögdö tas över av den nye brukspredikanten Per Salomon Wasenius, som år 1831 undervisade 6 pojkar och 12 flickor på gården Stafrid. Skolundervisningen började vid 8 års ålder och pågick 5 dagar i veckan i 8 veckor. Skolämnena var kristendom, räkning, läsning och skrivning. De lämnade skolan vid 12-13 års ålder. Färdigheterna blev kontrollerade i vanlig ordning vid prästens husförhör. Lögdö-bruk hade alltså skola långt före Sveriges första folkskoleförordning 1842.
Vid den här tiden var Lögdö en ort som var full av liv. Båtlaster med malm från Utö utanför Stockholm anlände regelbundet och avgick med last av järnprodukter. Foror med tackjärn fraktades till smedjorna vid Sulå och Lagfors för att bearbetas och återvände med olika smidesprodukter. I omgivningarna till Lögdö och Lagfors fanns god tillgång till skog vilket var det avgörande skälet till att järnhanteringen flyttats norrut. I södra Sverige hade skogstillgången minskat. Masugnen krävde mycket kol som fraktades till Lögdö från kolmilor i skogarna
Längst upp i masugnen hälldes ”beskickningen”, krossad och rostad malm, träkol och kalk ner. Förvärmd blästerluft blåstes in. Tre gånger per dygn öppnades två utslagshål. I det övre tappades slaggen ut och i det nedre det smälta tackjärnet. Järnet fördelades till en rutmönstrad form. Tackorna slogs sedan ut ur formen när järnet stelnat. En lyckad ”blåsning” kunde pågå kontinuerligt i månader.
Aktiviteten i Lögdö måste ha inspirerat de tekniskt intresserade pojkarna Ångström. Alla tre fortsatte studierna vid Härnösands gymnasium. Därefter skiljs deras vägar.
| Carl Arendt Ångström tar studenten 1847. Han ansluter sig som frivillig i danska armén 1848. År 1851 blir han filosofie kandidat i Uppsala och filosofie doktor 1854 i Falu bergsskola och professor där i tillämpad mekanik 1864. Fram till sin död 1896 i Stockholm konstruerade han maskiner för gruvor och järnverk. |  |
Anders Jonas Ångström blev föregångare till spektralanalysen och världsberömd. Filosofie doktor 1839. Avhandlingen handlade om Conisk refraktion. Han blev astronomie observator 1848 och professor i fysik i Uppsala 1858. Till en början kom hans forskning att handla om mätning av jordmagnetismen på olika platser. Senare hittade han även originella metoder att mäta ämnens värmeledningsförmåga för att slutligen lägga grunden till modern spektralanalys. |
 |
Grundläggande för spektralanalysen är Anders Ångströms sats: Enheten Å används fortfarande inom kristallografin (enl Wikipedia) men i övrigt används nm (nanometer). |
|
Spektroskopi kommer för Uppsala universitet att bli den bästa vetenskapliga grenen under en lång följd av år. Tre nobelpris illustrerar detta:
Manne Siegbahn 1924 för röntgenemissionspektroskopi,
The Svedberg 1926 för en uppfinning av en centrifug som möjliggör analys av proteiner och Kai Siegbahn 1981 för högupplösande elektronspektroskopi.
Anders Ångströms son Knut Johan(1857 – 1910) doktorerar fysik i Uppsala liksom sonsonen Anders Knutsson Ångström(1888 -1981) i geofysik.
Ångströmlaboratoriet är idag en stor arbetsplats för forskare i Uppsala.
Ulf Lögdahl
Not. Läs om min spektroskopianalyslab på Anders Ångströms gamla instrument.
