Första sidan  

Om hemsidan

Ljustorps Hembygdsförening

Olof Ulander, som byggt upp Ljustorps Hembygdsförenings fysiska bildarkiv och tagit initiativ till och byggt upp hemsidan med stöd av Arnold Thunström, berättar hur det hela började:
Mitt engagemang började 1999 när jag gick i pension. Arnold Thunström, ordförande i Ljustorps Hembygdsförening, frågade om jag kunde organisera upp de bilder som Ljustorps hembygdsförening samlat in. Lennart Lööf hade börjat digitalisera ca 100 bilder med 1990-tals teknik. Arnold hade lett många studiecirklar, som producerat en lång rad häften, där man dokumenterat centrala delar av Ljustorps historia. Det var "Lagfors gamla järnbruks historia", "De vattendrivna ramsågarna", "Flottningen i Ljustorp", "Ljustorps finska bosättningar", "Samerna i Edsåker", häften om vem som bodde var i byarnas torparstugor m.fl.  
Läs mer här.

En studiecirkel i Bredsjön blev närmast en institution för de berörda, se bilden ovan. Den här gruppen var verksam i ca 10 års tid och fick fram många bilder som lånades in, scannades, analyserades och lämnades åter. Deltagare i Bredsjöcirkeln vid detta tillfälle, 20020212, var  från vänster; Arnold Thunström, Andreas Zellin, Inga-Lill Eriksson, Hervor Wrang, Elsie Rhodin, Ivar Åkerlund, Nils-Erik Lindström, Siv Eriksson, Inga-Greta Olsson, Gertrud Eriksson, Tore Dahlin, Göran Andersson, Sven Eriksson.

För att samla informationen kring varje bild infördes en blankett och ett numreringssystem, vilket gav stadga åt informationsinsamlingen; en byråkratisk blankett för att åstadkomma en besjälning av bilderna. Dessa blanketter blev senare ett perfekt underlag för att skriva in data i bilddatabasen Theodor.

Jag tyckte att det fanns mycket material förutom bilderna, som borde göras tillgängligt för föreningens medlemmar och allmänheten/forskare, så därför beslöt jag mig för att bygga en hemsida.
Att bygga en hemsida kräver kunskap, som jag fick via en Komvux-kurs. Hur jag skulle lyckas med detta visste jag inte så därför öppnade jag en domän, där jag kunde pröva mig fram tämligen ostört och utan krav. Det blev www.ulander.com med tillägget /ljustorp för Hembygdsföreningen. Nu öppnade sig möjligheten att enkelt publicera sådant som kunde komplettera Arnolds alla skrifter.

Jag gjorde en struktur med alla drygt 30 byar i Ljustorp och Arnold skrev ned de historiska fakta vi hade per by. Det var också ett bra ställe att dokumentera speciella händelser och berättelser som kunde knytas till en by. Det har blivit en hel del sådana småberättelser och inventeringar av byggnadsrester efter ex skogsarbetarkojor, fäbodar, kvarnar, kraftverk med kartor, skisser och bilder.

Ett annat ämne som jag gav mig på tidigt var att försöka presentera sevärdheter. Till att börja med i form av korta texter och en karta. Utvecklingen gick åt flera håll. Historierna blev längre och kartläggningen mer omfattande. Arnold bidrog med kunnande och ett brett kontaktnät. När en plats var kartlagd, dokumenterad och då ofta publicerad på hemsidan ordnades vandring på platsen, ibland med kolbullar och fika men alltid med berättelser. Så gjorde vi med Tolvmansbodarna, Edstabäckens förindustriområde, Skäljomsbäcken och Glupen.  Det kunde komma 50 personer till sådana träffar. Varje sådan händelse och många andra blev i sig en ny berättelse som dokumenterades och publicerades.

En utflykt till Glupen 20060909. Olof Ulander berättar om platsens historia. Foto Torsten Sundberg

På hemsidan finns 2021 mer än 200 st sådana små nutidsberättelser. En stor del av dessa har sedan kunnat återanvändas genom publicering i Ljustorps lokala tidning Ljustorpsbladet, som delas ut gratis till alla hushåll i Ljustorp och prenumeranter på annan ort. Av de dryga 200 reportagen har en del valts ut för att beskriva cykliska händelser i Ljustorp under rubriken Ljustorpsåret.
Hembygdsföreningen hade i många år jobbat med att sätta ut skyltar och märka upp stigar med stöd av Margareta Bergvall påLänsmuseet. En motor i att märka upp historiska stigar var och är stigfinnaren Elisabet Nilsson. Lena Liljemark, verksam i Ljustorps Sockenförening, såg att historiska stigar var intressanta ur turistsynpunkt och kunde kopplas till geocache-information och GPS-vandring. Efter lite sökande skapade Lena ett Leaderprojekt där hon, Elisabet och jag ingick. Nu är ca 30 stigar kartlagda och dokumenterade på en egen hemsida www.upplevljustorp.se/vandra.htm. Varje stig finns dessutom på ett dubbelsidigt A4-ark med historia, kartor och stigbeskrivning som delas ut på turistställen.
Många historiska bilder är mycket beskrivande och har ett poetiskt skimmer så en given åtgärd blev att presentera en bild varje månad som Månadens bild. Det påbörjades år 2002 och jag avslutade det år 2008. Sådana bilder och bildbeskrivning presenteras fortfarande i varje nummer av Ljustorpsbladet.
 
Jag tyckte att även föremål skulle kunna presenteras på hemsidan. Det behöver ju inte vara dyra föremål utan föremål som blev intressanta genom att de kunde presenteras med en historia. För att få en historia att berätta skapade jag en grupp med kunniga personer, som hjälpte till att berätta om föremålen. I gruppen ingick Greta Forsberg, Martin Nygren, Andreas Zelin, Märta Rönngren och Arnold Thunström. Det utmynnade i Månadens föremål.  Den serien levde lika länge som Månadens bild eller 79 månader. Dessa föremålsbeskrivningar har resulterat i massor av kontakter inom och utom landet. Vi har kunnat hjälpa ett radiomuseum i Holland och stickmaskin-intressenter i Danmark och Norge förutom alla svenska kontakter.
Tidigt såg jag att bilderna kunde skapa sammanhang och beskriva förändring och utveckling. Bilderna behövde bearbetas och jag försökte sätta mig in i de verktyg som fanns. År 2003 skapades Registreringsgruppen, en grupp under hembygdsförbunden i länet. Där skapades kontakt med museer och andra med intresse för digitalisering. Så småningom kunde jag skriva ett dokument med kvalitetsnormer för scanning i hembygdsmiljö, dokumentet finns på Theodors hemsida men även på denna hemsida. Arbetet i Registreringskommittén ledde också till att databassystemet Theodor blev anpassat för hembygdsföreningar och blev tillgängligt. 2004 höll vi i Registreringskommitten en första kurs där jag höll en digitaliseringskurs en dag och nästa dag tillsammans med Olle Burlin på Länsmuseet, undervisade i användningen av Theodor. Med på kursen var flera personer från Ljustorps hembygdsförening. Vi hade sedan oktober 2003 en grupp inom hembygdsföreningen som arbetade med scanning och  bildregistrering i Theodor. Gruppen fortsatte även under 2004.

Den första kursen hölls 20041205. På bilden ovan samarbetar Märta Rönngren, Lennart Lööf och Barbro Nilsson från Ljustorps hembygdsförening.

Med möjlighet att anpassa bilderna byggde jag upp först korta sekvenser som lades ut på hemsidan.

Sedan blev det riktiga powerpoint-presentationer som var lämpliga för en berättarkväll på hembygdsgården och andra ställen. Det var ofta 2 x 45 minuterspresentationer.
Någraexempel:
140 år genom fotografernas linser
De första motorfordonen
Flottningen i Ljustorp
Gamla bilders historia för framtiden
Metodikpresentation
Ljustorps historia
Ljustorps medeltid
Mellbergs utveckling
Janne Vängman i Ljustorp
När elen kom till Ljustorp
Skolan i Ljustorp
Vykort från Ljustorp
Ca 25 olika presentationer av denna typ och över 50 framföranden har det blivit.
Några av dessa presentationer gjordes om till bildspel för hemsidan. Materialet har också blivit bas för ett antal bildutställningar, ex Skolans utveckling i Ljustorp och De första motorfordonen i Ljustorp.

Arnold Thunström avgick som ordförande 2004 och jag fick hoppa in 2005 som ordförande för att lösa ett akut problem. Mitt eget fokus fick ändras till mer utåtriktad verksamhet. Det blev mycket berättarkvällar vilket krävde material. 2007 ville jag tillbaka till en fokusering på utveckling av hemsidan och dess möjligheter. Jag lämnade därför ordförandeskapet. När en ny ordförande valts ändrade föreningen fokus.

 Olle Burlin gjorde en nätversion av Theodor. Det fick fart på intresset på nytt för bilddatabasen och när Länsmuseet ställde upp med Dan Jonsson arbetade jag tillsammans med honom i stort sett dagligen i 5 månader på museet. Museets motkrav var att materialet skulle publiceras. Min ambitionen var bl a att kolla varje personnamn mot de officiella registren för att öka sökbarheten och minimera felen. I mars 2008 var inskrivningen klar och kunde strax därpå publiceras på internet. När bilddatabasen lades ut fick den ett mycket stort gensvar. Det året ökade antalet besök på hemsidan med 38 % till 9000 besök. De som uttryckte största glädjen var utflyttade ljustorpare och deras barn.

Det låg i tiden att också kunna göra informationen på hemsidan sökbar via karta. Sedan tidigare hade föreningen ett avtal med Lantmäteriet så det låg nära till hands att fortsätta den vägen. Google hade inte slagit igenom på samma sätt som idag. Lantmäteriets kartor var bäst för vårt område och långsiktigt stabila. För att bilderna skulle bli sökbara via kartan gick jag på nytt igenom de 2000 bilderna, nu för att formulera så detaljerad platsbeskrivning som möjligt. Om jag minns rätt blev det ca 350 platser som fördes in på 27 delkartor, vilka nåddes via en huvudkarta. Alla småberättelser, skogsarbetarkojor och varje enskild bild i bilddatabasen kan sökas via kartan. Jag gjorde ett försök att föra in Arnolds torpinventering på generalstabskartan för ett av de 27 områdena, men det blev inte riktigt bra så den ambitionsnivån fick vila.

I Ljustorpshembygdsförenings samlingar finns en del ljudinspelningar. För att kunna göra inspelningarna tillgängliga och rädda dem från att förstöras gick jag en kurs i Stockholm och tillsammans med några andra i Registreringskommittén ytterligare en kurs i Sundsvall. Med den nya kunskapen formulerades kvalitetskrav och jag satte ihop en kurs för hembygdsföreningar och höll den kursen två gånger. Sedan var det bara att ge sig på Ljustorpsmaterialet och en del kan avnjutas här.

Hemsidans utformning gjordes från början för att kunna läsas från mobiltelefon. År 2002 var Nokias mobiltelefon Communicator vägledande med drygt 600 pixlar skärmbredd. Efterhand har sidbredden ökats något för att utnyttja utvecklingen på mobilsidan. Åtskillig möda har jag lagt ned på att flytta in besöksinformation på sockennivå i mobiler som utnyttjar GPS. Framväxten av app-tekniken har visat vägen, men det måste jobbas på kanske länsnivå och intresse/förutsättningar finns ännu inte trots starkt stöd av Margareta Bergvall påLänsmuseet.

Under senare år har mycket tid ägnats åt den äldre historien som kan kopplas till Ljustorp. Ett omfattande arbete blev powerpoint presentationen av Ljustorps medeltid. Ett försök att tydliggöra den tekniska och sociala utveckling som skedde under denna omvälvande tid.

I början på 2011 kom Gunnar Berglund och jag överens om att skapa ett fristående projekt för att göra Ljustorps Tingslags Domböcker tillgängliga i första hand via hemsidan www.ulander.com/ljustorp. Domboksprojektet är mycket omfattande och domboken från 1609 till 1750 är utlagd och kan läsas på hemsidan. 1650 till 1750 har indexerats av Gunnar (primus motor), vilket ger möjlighet att via ca 30 000 länkar in i materialet hitta var en viss person eller ort är nämnd!!

Jag och Gunnar Berglund fotograferar 300 år gamla och elakt dammiga domböcker. Här på Landsarkivet i Härnösand men mycket fotografering har även skett på Riksarkivet i Stockhom.

Arbetet med att fotografera domböckerna samt att indexera och transkribera innehållet fortsatte under lång tid. Ett antal år har transkriberats och lagts ut av främst Gunnar. Flera personer var inblandade i forskningen. Projektet var så pass unikt att deltagare från Njurunda, Jörgen Blästa, Tyresö, Joakim Wiklander anmält sig och kunnat bidra med transkribering. När vi närmade oss nyare tid blev materialet mycket omfattande samtidigt som kommersiella krafter fotograferde domböckerna.

Länsmuseet har under 2011 valt att anpassa Ljustorps bilddatabas till det stora Europeiska projektet Europeana där Ljustorps bildhistoria nu också är sökbar.

Ett annat projekt blev verklighet tack vare ett samarbete med Olle Burlin. Ett av bildspelen på hemsidan  kunde vidareutvecklas med nya forskningsresultat och bilder till en bok ”Vårfloden 1919 i Ljustorp” som kom ut strax före jul 2012.

Utvecklingen på hemsidan har gått mot ökad fokusering på historia. Det betyder färre nutidsreportage och som väntat har det lett till färre besök men nivån på ca 5000 - 6000 anrop per år kan föhoppningsvis bestå.

Hemsidans material har kommit till användning i skoluppsatser, företagsinterna rapporter, reklamkampanjer bl a en i Tyskland, flera museiprojekt och varit utgångspunkt för en teaterpjäs. Det sistnämnda kom sig av att vid en träff som Timrå riksteaterförening ordnat presenterade författaren Martin Lindberg en pjäs och efterlyste mer material. Arnold berättade då om Guldrushen i Ljustorp och Martin fick referenser till bl a hemsidan. Den pjäs som blev resultatet "Guld och gröna skogar" sattes upp av Estrad norr och spelades i Ljustorp 20121012 varvid Martin var med och återknöt kontakten. På hemsidan finns också en litteraturförteckning över Ljustorpsmaterial som har lett till en viss försäljning av föreningens skrifter. Det som i särklass sålt mest kommer från en artikel i serien "Månadens föremål" som handlar om en stickmaskin. Där nämns att föreningen har en beskrivning och den säljs frekvent. Den viktigaste målgruppen är dock släktforskare, hembygdsforskare och andra allmänt intresserade. Bilddatabasen Theodor är det som utlöst störst lovord och varit viktig för många då de funnit unika bilder på föräldrar eller äldre släktingar.

Ljustorp 20130206

Olof Ulander

 

Noteringar från perioden 2013-2018


Under 2013 skapades en studiecirkel om kvarnen i Öppom. Det resulterade 2014 i en bok, en kvarndag för allmänheten då kvarnen som är i fint skick kunde visas för första gången. Sedan har kvarnen kunnat visas för olika sällskap. Boken ligger nu som pdf på hemsidan.

2016 deltog Ljustorps hembygdsförening i en Ljustorpsdag på Länsmuseet med material som till stor del kunde hämtas från hemsidan.

Under perioden har Gunnar Berglund kraftigt ökat sökmöjligheterna i Ljustorps tingslags domböcker. På hemsidan kan man nu söka på person , ort och tid 1609 till 1750 med dokumenten tillgängliga på hemsidan. För tiden 1751-1800, 1801-1820 och några år på 1900-talet finns begränsade sökmöjligheter.

Ulf Lögdahl har indexerat bouppteckningar 1888-1924 och lagt ut på hemsidan. Texten kan efter identifiering enkelt läsas på Arkiv digital.

2017 startade hembygdsföreningen en studiecirkel om 50 och 60-talet. Det samlades in mycket material i form av bilder och historier som finns dokumenterat på hemsidan. Materialet har också sammanställts till en helaftons bildspelsberättelse som visats ett flertal tillfällen. Föreningen ordnade också en framgångsrik festdag med fordonsutställning och dans med samma tema.


2017 startade jag ett projekt för att skapa en mycket långsiktig lösning på det väntade problemet med underhåll av bilddatabasen Theodor. Målet var att fortsätta göra de historiska bilderna sökbara på hemsidan enbart genom att använda lokal html-kod. Dvs vara helt systemoberoende och slippa göra besvärliga systemuppdateringar i en separat databas. Genom ett samarbete med Olle Burlin har målet nåtts och är infört på hemsidan även om visst kompletteringsarbete fortgår.
De historiska bilderna betraktas som i stort slutdokumenterade och tillväxten med nya bilder sker som hela artiklar. Under perioden har det tillkommit 40 artiklar så nu finns 190 reportage dokumenterade på hemsidan.

Noteringar för 2019.

Under året har 22 reportage (inklusive Ljustorpsveckan som består av 14 artiklar) publicerats på hemsidan. Reportagen har sedan även publicerats i Ljustorpsbladet. Det finns, 20191231, 213 st samtidsreportage på hemsidan.
Den stora genomgången av bilddatabasen med målet att skapa mycket bra sökmöjligheter utan yttre program och databaser slutfördes under året.


Under året 2019 försågs varje bild med hänvisning till en kartbild som visar var bilden är tagen.

Ljustorps Hembygdsförening står därmed fri från oro för yttre programuppdateringar, andra förändringar och kostnader för sin bilddatabas funktion.

Ett exempel på omvärldens föränderlighet och vikten av att ha en egen bevakning / lösning  är Länsmuseets uppsägning av den långsiktiga lagringen av digitala original. För Ljustorps hbf har lösningen blivit att fördela de digitala originalen på tre fristående delar. Ett minne finns hos ordföranden, ett minne finns hos Olof och en uppsättning finns i Googles molntjänst. Sköts uppdateringar och kontroller fungerar lösningen bra. Redovisning finns på hemsidan.


Insamlingen och katalogiseringen av historiska bilder (mitten på 1800-talet till mitten på 1900-talet) är därmed klar i denna etapp och avslutad på motsvarande sätt som en färdig bok är tryckt.

Originalbilder och vissa anteckningar behöver därmed inte vara enkelt fysiskt tillgängliga och har flyttats från arkivskåp hos Olof till numrerade arkivlådor som för närvarande ligger på hembygdsgården.
Nytillkommet material är samlat i reportage / artiklar som kan sökas via innehållsförteckning eller mycket enkelt genom att söka med google begränsat till hemsidan. Sökruta finns på hemsidans första sida där man skriver in sökordet. 
Baserat på hemsidans material utvecklades ett nytt föredrag ”En resa genom Ljustorp år 1900”. Föredraget har framförts på en cafékväll i Edsta kapell.
Hemsidan besöks av cirka 5 besökare varje dag. Besöken leder ibland till fördjupade kontakter för att få fram mer material.

Hembygdsföreningens hemsida ”www.hembygd.se” 2019.
20190125 öppnade Ljustorps hembygdsförening sin hemsida i hembygdsrörelsens portal ”www.hembygd.se”. In i denna portal fördes hela den befintliga hemsidan genom att utnyttja länkar. En fördel med portalen är att föreningen syns där de flesta andra hembygdsföreningar finns, en annan att det finns stöd för en administratör som inte behöver kunna html-kodning. Det senare öppnar upp för en ny administratör att fortsätta hemsidans utveckling ovanpå den tidigare utan att denna riskeras.

Noteringar för 2020

Under året har 7 reportage publicerats på hemsidan. Reportagen har sedan även publicerats i Ljustorpsbladet. Det finns, 20201231, 220 st samtids och historiska reportage på hemsidan.

Under en 10-årsperiod drev Arnold Thunström ett antal studiegrupper sammansatta av personer med stor lokal kännedom för att dokumentera vilka som bott i torp och backstugor under den stora befolkningsexpansionen i Ljustorp under 1800-talet och inpå 1900-talet. Dessa bostäder, fastighetsbildningar, naturtyper och sociala sammanhang är nu till stor del borta.

Materialet dokumenterade i A4-häften i många olika versioner vilket med tiden gjort hanteringen svår samtidigt som många släktforskare efterfrågat informationen.

Det har länge känts som ett angeläget projekt att göra materialet mer lättillgängligt och nu har informationen i samarbete med databasexperten Olle Burlin digitaliserats och gjorts sökbart och de flesta kartorna har gjorts om för att bli mer lättlästa men den ursprungligt använda grundkartan har behållits för varje område. Viss kontroll och rättning av personnamn mot främst dödboken har gjorts.

Genom att utgå från ett personnamn får man utpekning på en karta eller kartor var personen bott i Ljustorp.
Man kan också omvänt utgå från en viss fastighet få reda på vilka personer som bott där. De namn som mest används är ägare och typ familjefäder.

Ulf Lögdahl och undertecknad har några år funderat på att främst lyfta fram Ljustorpare som nått nationell ryktbarhet. Det projektet har kommit igång och genererat ett antal artiklar som publicerats under den tills vidare lågmälda rubriken ”Personnotiser”.

Länsmuseet fick under 2011 anpassa Ljustorps bilddatabas till det stora Europeiska projektet Europeana där Ljustorps bildhistoria gjordes sökbar. Under 2020 har riksantikvarieämbetet hört av sig då Europeana nu ställer starka formella krav på immateriella rättigheter på bilderna. För att uppfylla kraven krävs mycket arbete och då hembygdsföreningen aldrig sökt att bli publicerade på Europanivå fick projektet ta bort bilderna om de så önskade.

På hemsidan finns mycket material om hur fordon, regler, vägar och transporter i Ljustorp utvecklades under perioden 1920 till 1940.
Nya sökfunktioner har införts som gör det möjligt att enkelt söka på fordonsägare, fabrikat och registrerings nummer.

Hemsidan besöks fortfarande av cirka 5 besökare varje dag.

Ljustorp 20210301
Olof Ulander

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2013 Olof Ulander

Uppdaterad 20210301

.