Ända in på 1940-talet hade man allmänt får och
odlade lin i Ljustorp och från fårullen och linet spann man
tråd som lindades upp på hasplar.
Haspeln är ett tämligen avancerat hemsnickeri. Man vindar upp
garn på armarna till vänster varvid räkneverket med kugghjulen
vart hundrade varv ( ofta vart 60:e varv ) får hammaren längst
ned att slå ett ljudligt slag, kallat passme, och markera att det
var dags att knyta en tråd omkring garnet så att det höll
ihop. Sedan fortsatte man att linda upp mera garn tills man hade 5 st
passme som bildade en härva. Då var det dags att ta bort garnet
från haspeln. En av de fyra armarna kunde fällas ned så
att härvan lätt kunde tas bort. Av härvan gjorde man en
docka ( en form av knut ) för att hålla ihop härvan och
göra den lätthanterlig.
Omkretsen var 4 * 37,5 cm eller 150cm som är ungefär 5 fot.
Garnvindan är enligt inskriptionen på handtaget gjord senast
1839 av AED. På sidan är den också märkt med AAS.
För att haspeln skulle löpa tyst och inte slitas ut så
fort smordes den med talg ( fårfett ).
|