Under första världskriget uppstod en akut fotogenbrist som drev på införandet av elektriska lampor som tar riktig fart under 1920-talet.
Fotogenlampan har överlevt och används där elström saknas eller helt enkelt som mysbelysning.
|
Ljustorps Hembygdsförening |
|
|
|
Fotogenlampa
|
| Fotogenlampan är en relativt ny ljuskälla i hemmen. Man brukar
räkna Edwin Drakes första borrhål efter olja på 20
meters djup i Pennsylvania 1859 som petroleumindustrins födelse. Den
stora produkten blev snabbt fotogen för belysning. Man fick billigt
fram stora kvantiteter av fotogenet som var mer lättflyktigt än
den tidigare använda vegetabiliska oljan eller tranet. Man kunde konstruera
lampor som gav bättre ljus och som brann längre utan tillsyn.
Fotogenet leds upp genom veken och förgasas av värmen från tändstickan varvid
gasen antänds. Genom att sätta ett glasrör över lågan
får man både ett skydd för lågan och ett starkare
ljus. De tidigare använda oljelamporna som på grund av den mer
trögflytande vegetabiliska oljan eller tranet var låga och med
oskyddad veke slogs snabbt ut. Introduktionen av fotogenlampor sammanföll
med industrialiseringen och många nya lampkonstruktioner fördes
ut på marknaden till priser som gjorde att de fick stor spridning.
Under första världskriget uppstod en akut fotogenbrist som drev på införandet av elektriska lampor som tar riktig fart under 1920-talet. Fotogenlampan har överlevt och används där elström saknas eller helt enkelt som mysbelysning. |
|
|
|
 |
Copyright © 2006 Ljustorps Hembygdsförening Uppdaterad 20061130 |