När några ungdommar under 1950-talet badade och dök vid denna hälla, hade man observerat ornament eller figurer under vattenytan, som man tolkade som hällristningar. Uppgifterna väkte stor nyfikenhet när Arnold Thunström fick höra dem ca 45 år senare! Tänk om det verkligen är hällristningar, som ligger några meter under vattenytan, till följd av att Laxsjön dämdes 3 - 3,5 meter år 1790. Före 1790 var Dravikshällan ovanför vattenytan. Det finns ett stort antal stenåldersboplatser runt sjöns stränder som varit bebodda under lång tid, troligen flera tusen år. Som stöd för detta antagande finns tonvis med kvarts och kvartsitavlagringar efter stränderna. Dessa avlagringar har skapats vid tillverkning av olika stenverktyg och de bär karaktäristiska slagmärken. Kvartsit finns dessutom inte naturligt i området utan har fraktats dit.
Marinarkeologerna Anders Vikdahl och Lennart Högberg tände på tanken att ta reda på sanningen om figurerna. Nedan visas hur de gör sig redo att stiga ned i det mörka och något kylslagna vattnet. De assisteras av Torbjörn Elverhielm.
Ovanför vattnet var det trots det vackra vädret tämligen kallt. En eld blev mycket uppskattad. Till vänster Tore Dahlin som var vägvisare, Arnold Thunström och Torbjörn Elverhielm.
När Anders och
Lennart återkom till ytan gav de ett negativt besked. Det fanns
inga hällristningar men de hade fått undersöka vissa figurer
under lång tid för att övertyga sig själva . Berget
innehåller nämligen oregelbundna formationer med kvarts som
är lite hårdare än det omgivande berget och kvartsen står
ofta ut 2 till 3 mm. Bilden till höger visar hur berget ser ut alldeles
ovanför vattenytan.
Den här gången blev det inte "napp" men kanske nästa?
Finns det någon som har ett tips ?
På väg
till Dravikshällan såg vi ett örnpar
men hann inte ställa in kameran riktigt, mäktigt.
