Lisbeth berättade att 1819 fick Sverige en ny psalmbok men det var många fattiga församlingar och framför allt skolor som saknade musikinstrument för att stödja de nya psalmerna. En framgångsrik präst från Selånger, Johan Dillner, fick uppdraget att lösa problemet för Sverige. Dillner hittade en förebild i Danmark där Jens Worm Bruun (1781–1836) introducerat psalmodikon ett par år tidigare. Dillner blev den som lanserade psalmodikonet i stor skala i Sverige. Dillner iordningställde ritningar och spred också noter till den då nya psalmboken med ett slags noter i sifferform. Tanken var att man, utan tidigare kunskaper i notskrift eller spel, enkelt, hemma med familjen, skulle kunna lära sig de nya psalmerna. Resultatet var mycket gott, och eftersom dessa notböcker till en del var satta för fyra stämmor så höjdes nivån på församlingarnas sång i kyrkorna avsevärt (Wikipedia). Skolstadgan ändrades så att alla skulle kunna lära sig spela
Dillner skrev siffernoter till hela den nya psalmboken och 1832 kunde den ges ut. Under 7 år byggdes 10 000 psalmodikon och de kommande åren gavs det ut 75 böcker med siffernoter. Det uppskattas att upp till 100 000 psalmodikon byggdes.
Tramporgeln utkonkurrerade i slutet på 1800-alet psalmodikonen,
| Lisbeth berättade att hon gått med i Nordiska Psalmodikonförbundet och deltar i träffar där man kommer tillsammans och spelar. Förbundet ger ut en tidning med för närvarande två nummer per år. |  |
Se och lyssna till hur psalmodikon kan låta, mp4
Psalmodikon kom till för att stötta församlingens psalmsång. Lyssna på hur publiken kunde samverka med en psalmodikon.
