Bild nr 10794. Deltagarna i Vita Bandets barnavårdskurs 1955. Deltagare fr vä; Edén Eva Viktoria, Åström Rut (barnmorska i Ljustorp fram till 1967 då hon gick i pension), Nygren Rubina Cecilia, Öberg Alli Mirjami, Backström Elvi Viola Augustdotter, Uhlin Rut, Söderkvist Eva, Olsson Ingrid Maria, Åkerlund Clary, Höglund Karin Birgitta, Björk-Jonsson Barbro , Svelander Elsy Anna-Lisa, Svelander Elsy Anna-Lisa, Svelander Ingert Linnea Maria.
Det var tygblöjor som gällde vilka inte var helt läcksäkra så i sängen skulle under lakanet även finnas en vaxduk. Barn som var lite större kunde över tygblöjan ha gummibyxor.
Bernt Egerbladh berättar i sin bok "Jag minns mitt 50-tal" Hur han skötte sitt barn i mitten på 50-talet. Då användes mjukpapper i form av lösa ark ca 40 ggr 40 cm som kallades cellstoff. Ett antal ark viktes i rektangulär form och lämplig tjocklek. Bernt berättade att cellstofpaketet sedan hölls ihop med ett nät och över allt sattes en plastbyxa. Dåtidens plast tålde dock inte många tvättar innan den blev stel och obekväm.
Nästa steg i utvecklingen framgår av en annons i Vecko Revyn 19580328. Trasslet med att plocka ut ett antal cellstoffblad och vika dem ersattes av en färdig enhet att stoppa i en blöjbyxa.
Blöjbyxorna blev öppningsbara med tryckknappar eller resåer i sidorna.
Nästa steg i utvecklingen blev att ersätta plastbyxan, som krävde ständig tvätt, med en timglasformad tunn plastsnibb som kunde kastas efter användning.
Bilden nedan från 1973 visar hur snibben knutits i sidorna. Efter användning kunde hela paketet kastas.
Arbetet med att sköta små barn hade på denna punkt radikalt förenklats på några årtionden.
Komforten för barnet hade dock knappast förbättrats. Fortfarande krävdes ganska mycket material för att suga upp tillräckligt med vätska vilket gav en klumpig blöja. Cellulosan kollapsade också när den blev blöt vilket kunde ge ojämn uppsugning och läckage. De använda materialen gav också en våt yta mot huden vilket i många fall gav problem.
Avsevärda förbättringar har gjorts sedan dess.
