Juveler

Skogens jättejuveler

Ljustorps Hembygdsförening

Det är en härlig känsla att närma sig Tore Dahlins gård. En stor portal skall passeras, men inte så snabbt att man inte hinner se de noga utvalda solvridna entréstolparna väl intjärade. Stolparna binds samman av ett utsmyckat tak, som täcks av ett lager växande gräs. Till stolparna löper en vacker skihaga, även den ordentligt tjärad i botten. När man väl kommit innanför portalen så fastnar blicken på lillstugan och det är inte det vackra taket utan väggarna, som är klädda med mestadels fallhorn från älg. Det är horn i alla dimensioner och storlekar och de finns runt om hela huset. Tittar man närmare går det att spåra rester av strider mellan älgtjurar. På ett skovelblad har en hornspets trängt igenom bladet för att sedan brytas av och bli kvar i hornet efter striden. Husets hörn ser ut att prydas med galjonsfigurer som på gamla segelfartyg, men när man kommer närmare ser man att det är naturligt vackert modulerade trädstammar.
Det blir alldeles klart att här bor en skogsman, som med en konstnärlig blick tillbringar mycket tid i skogen.

När man kommer in i Tores bostad så finns här ännu fler resultat av många skogsvandringar och arbete i snickarboden. Tore står här framför några av sina alster. Dryckesbägaren, bakom Tores huvud, finns också i ett större utförande till salu i hantverksbutiken Humlan

Det som är svårast att slita blicken ifrån är den stora stol, fåtölj eller tron, som Tore har gjort av en björkvril. Små vrilar har väl alla sett på en björk eller annat träd eller omvandlade till kosor för att dricka ur. Ibland ser man stora vrilar omvandlade till vackra skålar men vrilar som är så stora att man kan göra en tron av är extremt sällsynta. Det är verkligen skogens juveler.

Men det finns ännu större. Den vril som Lars-Erik Nilsson står vid i Ljustorpsskogen är extremt ovanlig i sin storlek och en sevärdhet. Tore Dahlin säger sig aldrig ha sett något liknande och funderar på hur den skall kunna förädlas. Vi väntar med spänning.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Uppdaterad 20091104